Kreditkortet loser alla problem.

Min sista vecka i landet Oz spenderades tillsammans med tva tyskar och en bosnier (med ett sprak snyggt uppbyggt av ungefar 40% engelska, 50% tyska och 10% ryska) i ett "hus" bestaende av fyra vaggar, ett badkar, tre sangar och en tvattmaskin... ungefar. Faciliteter som varme (melbourne ar kallt vid denna tiden), ungn, spis, eller micro var i namnde bosniers ogon totalt oviktiga.. Manjare (mat) ska goras in das beautiful nature, dvs grillas over en grill gjord av fyra tegelstener och nagra bitar kol ute i tradgarden. Det ar vad jag kallar sluspurten pa mitt backpackerliv.

Das beste Swedische life, sehr sehr beatiful.

For, budgetlivet fick minst sagt ett plotsligt slut... Sista natten i Australien delade jag tillsammans med Rob och hans rike mate Tino pa ett glassigt (tyckte jag da) hostel i sydney. Och har fick jag aven erfara hur dumt det ar att resa med en totalt pank Freund, eftersom jag och Tino fick lagga ut en del dollar pa var slosaktige alskling. Men.... i gengald jag har blivit lovad ett par veckor av lyxliv i Tyskland i sommar. Inte helt fel det heller.

I varje fall, fardigspenderad i Australien sag jag till att ta ett ordentligt farval av min knasige, panke, late men dock sa charmige tysk for ett tag for att ta sikte pa Malaysia, Kuala Lumpur och MAMMA OCH PAPPA!! (utropstecken i overflod) Men nar jag analnde till KL i garkvall var det meningen att jag skulle fixa ett boende for mina kara foraldrar som inte skulle anlanda forran kvallen efter.
Likt en pensionerad zombie intar jag - trott, sliten, halvsjuk - Kuala Lumpur Internatinional Airport (KLIA..ha ha ha) med ambitionen att hitta en relativt billigt och smidigt boende. Utsvulten av en bristfallig flyplansdiet var mitt forsta mal dock en affar med en vacker blinkande neonskylt som sa "Chocolatiere". X-antal minuter senare - efter atskilliga beslutsangestttacker - lamnar jag chokladets paradis med ett Ritter Sport Butter Bisquit  i tassarna forsoker leta reda pa min vaska... Ett par miljoner kalorier och manga minuter senare senare har jag fortfarande inte hittat bagagebandet (MLIA ar asiens storsta flygplats) och jag var TROTT.
Men slutligen fann jag min alskade ryggsack och letade upp en trevlig dude vid informationsdisken och berattade att jag inte hade boende och att jag skulle fixa ett par natter till mina gamlingar ocksa... Antagligen sag han att jag var en sliten, trott, blond svensk lattlurad brud som i ren desperation hade kunnat betala en miljon for en parkbank att sova pa..
Killen babblade pa i ett oforstaeligt sorl och allt jag hoppades pa var att han skulle teleportera mig till en sang nanstans och bara lata mig sova. Plotsligt vacks jag orden affordable, king size bed och wonderful breakfast....
Ett pris skrivs pa ett vitt papper och jag hade glomt koden till mitt VISA-kort. Kreditkortet brande i planboken... tog nastan fyr sa varmt det var.... Sen minns jag inte mer.

(Min vettiga hjarnhalva valde att radera foljande handelseforlopp for att istallet ta konsekvenserna nar rakningen dimper ner i brevladan hemma i Svearike) 

Imorse vaknade jag upp i en gigantisk sang. Vande mig om och sag en lika gigantisk sang brevid mig, dar mina paron ska sova inatt. Framfor mig tronade en mega widescreen upp sig. Jag gnuggade mig i ogonen, knep mig i armarna.. Nix, det var pa riktigt. Strackte pa mig och intog det guldkantade badrummet med allt man kan onska sig av ett badrum... Tval, shampoo, lotion..till och med en DUSCHMOSSA! beat that!
Ren och fin akte jag ner till bottenvaningen (Jag mindes nagot om frukost) och sag det storsta jag nansin sett i frukostvag (eller i varje fall under de senast sju manaderna)
Ledsen, Sanne, min alskling, men det slog ALLA vara havgrynsgrot-sojamjolk-toast-frukostar...! 
Dar spenderade jag sakerligen tva timmar med att fylla upp mig sjalv med nudlar, ris, toast, KORSBARSTOMATER, brod, vafflor, omelett, farks frukt, juice, kakor, crosianter, muffins..och cirka tre liter RIKTIGT kaffe. 

Jag ar nu matt och lycklig.

Sa nu ska jag spendera dagen i ensamhet i vantan pa mor&far. Tankte ga till gymmet och poolen och frascha upp mig och sedan ta en tripp till spaet har pa itt glassiga hotell for att riktigt utnyttja min nya livsstil till max....

HEJDA BACKPACKERLIVET!   

   

Lycklig i Melbourne - mojligtvis varldens finaste stad

Jag ar lycklig.

Och jag har  ganska exakt 8 dagar kvar i detta otroliga land. Befinner mig for tillfallet i namnda lands (troligen ocksa varldens..) vackraste stad - Melbourne - och tanker sa gora fram tills nasta sondag. Det som gor staden sa underbar ar kanske inte alltid den estetiska biten, men hela stallets sjal bara overvaldigar en och gor en allmant lycklig. Jag menar.. varenda gata ar smockad med underbara retrocafeer, vintagebutiker (favoriten kallad Shag...hrm), vanliga butiker, barer, snygga manniskor i snygga klader.... Yarra river kantad av Royal Botanic Garden med utsikt over glassiga skyskrapor.
Det ar lycka i stadsform.

Men..all lycka kommer inte enbart fran staden i sig. De senaste dagarna har spenderats tillsammans med en ny underbar tysk varelse kallad Ann-Sophie - aven kand som Melbourneexperten - som visat mig varendakvadratcentimeter av stan och fatt mig att spendera x-antal dollar pa glassiga vintageprylar och dylikt. Samt snobbkaffe och sushi...
Behover jag namna att mina pengar av nagon anledning borjar sina..?
Fast, jag ar ett par glittriga pumps (har har jag funnit lyckan i skoform), en rosa scarf, ett par jeans, en mintgron top och tva ljuva klanningar rikare...

Och imorgon far jag ett efterlangtat tillskott i min lycka i tysk-form - namligen mr Robert Reimer himself.


Jag vet inte riktigt om jag vill att denna vecka ska ta slut...

Stina och Marie pa vinprovning i Barrossa Valley, Adelaide

Jag maste verkligen hitta en dator som ar kapabel till att ladda upp bilder snart. Den ar pa explositionsgransen, packad med grymma bilder. Allt fran Melbourne, Mildura, Adelaide, partyparty och sa vidare och sa vidare... MEN. De vackraste bilderna (finns egentligen inte pa min kamera eftersom batteriet ar varedlost..) ar fran Barrossa Valley - Australiens glassigaste vindisttrikt - dar Stina, Marie och var sota tyska Ann-Sophie akte pa vinprovning.

-Otroligt moget, kultiverat och sofistikerat
. Jag VET!

Men herre min gud vad det finns manga olika sorters viner! Och som de mindre rutinerade vinprovare vi var (notera var) missade vi litegrann vikten i att spotta ut en del av vinet for att behalla sitt fulla sinnesbruk... Men visst hittade vi en del aromatiska inslag av vegemite, tra, bark, nyassade pennor.... ananas, passionsfrukt, bjornbar... och allt annat trams man skulle kunna hitta i en enda jast vindruva.
Detta var faktiskt en upplevelse som jag sent kommer glomma och om inget annat var Barossa Valley ett himla fint stalle och Snobb-Stina kopte aven sig en svindyr flaska med sott flytade guld i form av ett Semillion-vin.
Jag haller pa att mogna nu, ser ni.

Pa sondag ska jag ta mig till min nast sista destination i Oz, vilket blir Melbourne, dar jag ska shoppa, ata sushi, dricka kaffe, fika... Umgas de sista dagarna med mina tyskar, Min Tysk, mina sydafrikan, min franskvinna och min freakade belgare. Ska bli harligt..
Och Marie ska vidare upp till outbacken i Alice Springs, vilket innebar annu ett sorgligt farval. Och jag ar inte alls avundsjuk pa henne som har hela sitt livs upplevelse framfor sig.

See u in a bit.

Fran sparris till vindruvor

Haha, sa blev det for kallt for att vara sma sparris skulle kunna vaxa...sa det sket sig. Vindruvor blev var nasta uppgift..och det ar ett enda stort skamt. I vindruvsindustrin far du betalt efter hur mycket du plockar, vilket innerbar...ungefar ingenting. Om du inte har flera ars erfarenhet, vill saga. Och de oddsen ar ju hoga om du ar en backpacker fran Sverige.... och annu hogre om du ar en vindruvsgalen Stina som sakerligen ater upp halften av fortjansten innan den ens hamnat i ladan. Vilket ocksa visar sig i olidligt magont ett par timmar senare. Hm.

Sa mitt bankkonto har ju inte direkt blivit fetare under denna tid. Men vafan, no worries, mate.. Jag ska ju lamna detta landet om alldles for fa (20, TJUGO) dagar och vill darfor inte spendera mina sista veckor i en svinkall okenstad i mitten av kalaste Victoria.

Fast det ar ju inte sa att jag lider har.. Marie hittade ju som sagt hit fran Sydney, och tillsammans med henne har jag tagit Mildura med storm. Och som vanligt har jag lart kanna manniskor som jag aldrig kommer vilja lamna igen. En stor undran har ocksa tagit sig in i mitt huvud: Varfor ligger inte Tyskland i Sverige?
(vidare kommentar overflodig)

Men pa sondag..bar det av till Adelaide och Kangaroo Island. Efter detta tillbaka till Adelaide dar jag aterigen kommer hooka up med Marie ett par dagar for att sedan ensam ta sikte pa MELBOURNE och all shopping och alla vanner jag maste traffa igen innan jag aker till Malaysia dar min alskade mor och far vantar:):):)