Ockulta händelser i löparspåret

Nej, jag är inte galen.

Jag var ute och sprang på min Torna Hällestad-slinga idag. Solen sken, kroppen värkte, svetten lackade och jag var uppe på den sista sköna spurten - den sista lilla fruktansvärda biten som bara körs på ren vilja. Trots att kroppen gett upp för längesen. Jag bet ihop, slutade tänka på var jag egentligen var och omgivningen passerade brevid mig i en suddig färgmassa..och mitt på åkern stod en känguru och tittade på mig. Jag tittade tillbaka och fortsatte att fokusera på min överlevnad. Men helt död var jag tydligen inte, för när bilden äntligen nått mitt medvetande kunde jag inte göra något annat än att bara stanna och känna ifall jag fortfarande hade nån puls, bita mig i armen och banka mig i skallen. Jag blinkade och tittade åt känguruns håll igen och där satt hon fortfarande och såg på mig som om jag vore en fullkomlig idiot.

Jag bara gapar. En svettig flåsande tomat med hakan i marken. Jag förstod att hon inte kunde sluta stirra.

Men... Samtidigt som min normala tankeverksamhet började komma tillbaka reste "kängurun" sig upp. Hon var i själva verket ett rådjur som suttit i gräset och kissat. Men jävlar, den bruna färgen, de långa spretiga öronen, de svarta mjuka ögonen och de smala frambenen och ställningen hon hade - dessutom halvdolt i högt gräs. Hon hade kunnat vara en ung känguruhona. Om jag hade varit på andra sidan jorden vill säga.

Du kanske tänker att jag borde sluta springa tills hjärnan kopplas ur. Men jag säger att det var ett tydligt tecken från högre makter ...!



Jag vet hur de ser ut. Faktiskt.




ANAYWAY, folks! Idag är en underbar dag..Idag börjar min SEMESTER. S-E-M-E-S-T-E-R!! 

Gonna keep on rockin in the free world

forever and ever



Sweet dreams. Och jag ska tillbaka till dem. Och nu slipper jag sakna hon dära som gör en halv på för långt avstånd.. 
Gotta be grand. 

Och så var hon som borde färga håret igång igen..

Dagens inlägg blir kort och koncist:

Jag kan vara så jävla korttänkt ibland, till och med när det handlar om den som betyder mest. Förlåt.

Vänskap har faktiskt inga gränser

Vissa människor glömmer man aldrig, hur mycket på andra sidan jorden de än bor

Happy f¤%&ng Time!

Ärligt talat. Detta kommer låta så otroligt klyschigt och töntigt.. men jag har hört nånstans att man ska ventilera även de positiva tankarna.

Och såhär är det:
Jag vaknade, som vanligt klockan fem - en måndagmorgon efter en helg som inte ens varit en helg - otroligt trött visserligen - men något var inte som det brukar. Istället för den sedvanliga morgonsucken och dunsen av mobilen som slår i golvet men som ilsket fortsätter att tuta.. så tog jag lugnt upp mobilen i handen och tryckte på "stäng av"-knappen. Snabbt och enkelt. Stabilt och kontrollerat. Precis som mitt humör. Ehm. 

Anyway, jobbet gick bra. Ingen panik. Inga utskällningar. Bara trevliga tanter. Lunchen med Tilda var god. Bagel med chili-keso och Södermalm-te. Fint.
Men bäst av allt, vi träffade Matilda och drog in på STA-Travel i Lund och träffade snövit-söta Magdalena som väckte upp mitt res-pepp så mycket hon bara kunde. De svävande planerna innefattar allt från Finlandsfärja med dansband, S:t Petersburg, Moskva och svindyra hotell, transibiriska jänrvägen, Irkutsk och Bajkal-sjön, Ulaan Baator (MONGOLIET - mitt säkert bästa land), Peking, ännu massa mer KINA och - sist och absolut inte minst - Japan och min kära HARUNA.
 Det bästa är att priset inte ser ut att bli så blodigt som vi (eller i alla fall jag) tänkt oss. Säkert kommer planen ändras.

Men heey, think of it:  Jag ska ut och resa i vida världen igen - tillsammans med min bästa av alla vänner och en supergrym Matilda.

JAG ÄLSKAR MITT LIV!

Workin to get butter for my piece of bun

Suck.. medan du förmodligen lever det ljuva livet bland vänner, musik, booze och galenskap så ska jag gå och lägga mig tidigt och drömma om ostar, smörgåstårtor och extrapris-kåta pensionärer.
Och lagom till du lekt färdigt ute i partysvängen ringer min väckarklocka och mina störda drömmar blir åter verklighet...
 
Och för dig som troligen inte har en aning om ens vad du heter eller var din bakdel sitter så dags på dygnet, så kan jag meddela: Det är numera MÖRKT när jag vaknar klockan 5 på morgnarna.. Depression overload!


Tänk OB OB...OB. Varje timme är två på söndagar. Seeee belöningen.. Transibiriska, Kina, Japan, VÄRLDEN. Come to me!

Träningssmärta

(Fan vad precis alla kläder är snygga i affärerna när man beslutat sig för att spara pengar... )

Jag är för övrigt otroligt dålig på att ta hand om min kropp. Den går i ständig smärta.. Efter att i söndags morse oförklarligen (eller... jag får en känsla de x-antal finsprits-drinkarna följt av lekssakstraktors-race är en liten bov i dramat) vaknat med en omåttlig smärta i benen, samt ömmande punkter lite varstans på kroppen beslutade jag mig för att aldrig mer dricka alkohol och bli seriös. Man tenderar ofta till att bli naiv på söndagar.

Men i alla fall, med träning ÄR jag ju faktiskt ganska seriös. På riktigt. Helt onaivt. Så där borde min kropp tacka mig.. Men så var inte fallet denna vecka när undertecknad blondin lyckats glömma EN av sina joggingskor på gymmet. (EN sko?!) Och dagen efter får samma tomma nötskal för sig att ge sig ut i sin egna Löparslingan Torna Hällestad t/r - förvånansvärt nog inte iförd endast en sko, men dock två platta, mjuka och totalt värdelösa.. Varpå hon också tar sig an lite längre sträcka än vad hon borde och missar den noggranna stretchingen vilket nu resulterat i en ännu värre smärta..

Så om ni ser en något som går runt i Dalby som en halt och misshandlad pensionär som tappat rullatorn... så är det bara jag. Starkt jobbat, Stina.

Ompa til du dør

Shit, var du inte på Mölleplatsen igår vid 20.45 bör du känna dig ganska misslyckad. Kaizers Orchestra kan ge den allra torraste torrboll en våg av lyckorus. Jag lovar.



Nu ska man snart bege sig till det brunaste, fulaste och säkerligen mest fallfärdiga huset i Malmö igen om en stund. CoopCoopCoop. Och snart kommer min älskade underbara och inte alls betungande arbetshelg som jag så generöst blev tilldelad bara för att ordet nej inte existerar i mitt vokabulär.. Den börjar lördag morgon kl 07.00 och slutar samma dag kl 19.00, för att sedan återupptas på andras heliga vilodag - dvs Söndagen - klockan 06.30 och avslutas på eftermiddagen 15.30. Min inte kanske alldeles bästa helg.

Men ljuset i historien kallas OB. Och Handels-OB är däremot mitt bästa OB.

2 cool 4 School?

Oj oj.. Jag hittade ett gäng gamla dammiga pärmar under mitt skrivbord idag. De innehöll gamla papper från gymnasiet. Gamla tyskapapper, engelskaövningar, svenskauppsatser..historieprov. Något fick mig att hoppa till. En mystisk värme i magtrakten skrämde mig halvt fördärvad. Nostalgianden uppenbarade sig och jag insåg något häpnadsväckande...  

Aldrig trodde jag att jag skulle längta tillbaka, inte trodde jag någonsin att jag skulle se fram emot den dagen jag återigen får ryggbesvär efter att ha kånkat för många kilo skolböcker fram och tillbaka från skolan. När man måste hinka litervis med svart kaffe nätterna igenom och svälja tusentals sidor av akademiskt svammel. 
Fruktansvärt olidligt och kräkframkallande... Men meningsfullt. Det leder någon vart. Och när man nu vet ungefär vad man vill känns det ännu bättre. INte utan att jag måste erkänna en viss avundsjuka gentemot mina alla polare som ska börja plugga till hösten. (men visserligen har jag sökt till hösten..15 p Kulturhistoria. Och ett studentleg..Ehhrm)
 
Och min käre gamle far oroar sig för att jag ska fastna i "arbetslivet", vänja mig vid fast "inkomst" och aldrig plugga vidare.
I say; Nooo worries Mate!

Men innan dess är det mer resor för hela Coop-slanten. And that's what keeps me going. Eller.. man borde kanske bli en Linda Rosing och blogga och tjäna pengar utan att jobba. Eller hur, INGVAR? =) =) =)


Idag spelar det det norska underverket Kaizers Orchestra 20.45 på Mölleplatsen i Malmö. Be there eller var fyrkantig. Även lille Emil Jensen  tänkte vara där.. Och jag med Frida och Ellen. Det verkar som även denna dag kommer bli bra.

Men nu vill jag bara göra en kopp Vanilla Hazelnut Tea från Söstrarne Grene och krypa ner under en filt med min Hassehund och se nån bra film och låtsas att det är höst på riktigt.


Bra dag

Från början tills nu har varit en ljus dag i motvinden. Chill busdag på jobb följt av dagens dos av exotik i form av älgkebab på malmöfestivalen tillsammans med min käre Fredrik.

Kebab gjord av pressad älg toppad med lingonsylt (!!) kärleksfullt istoppad i vitt pitabröd av en måttligt road kille som högljutt och ogenerat klagade på sin obekväma arbetssituation.

Men 60 spänn fattigare och mycket mättare kunde jag konstatera att det var exakt lika jättegott som det brukar.
Bra musik och sköna spelningar i all ära men Malmöfestivalens höjdpunkt (liksom i många andra fall) för mig är all mat. Synd bara att även jag har en botten.

Ikväll är det BIOTIME. Barnhemmet, spansk rysare som fått fyra hästar i Sydsvenskan. Måste ju vara bra då ju.. Till saken hör även att den går på Kino. Dit går bara vi intellektuella som endast ser på film med klass och värde. Hmm.. 


I have to admit, it's getting better. A little better every day.



ÅÅH, nästa måndag ska vi på reseplanering på STA-travel i Lund... Och jag pratar med min Lisa som funderar på en liknande resa. JAG ÄR PEPP!! 

Enjoy:  
http://lisax4.blogspot.com/

Distant dreamer

Oh, damn it! Jag vill bara ta mina Mat(h)ildor under armen, dra till S:t Petersburg, sätta mig på ett mongoliskt (om jag fått bestämma) tåg med destination Peking och bara lämna alla silvergråa volvokombi, foppatofflor och jantetöntar bakom mig.

Jag vill sitta i en tågkupé i en vecka, få skavsår i rumpan, dricka rysk vodka, äta maffiga köttpiroger och gosa med mongoliska smugglare. Jag vill bada i Baikal-sjön och surfa på sibirisk ökensand. Jag vill resa runt i Kina, leka med kineser och klättra på murar . Jag vill åka till Japan, träffa min underbara vän Haruna Honda och äta mig till döds av maten jag älskar över allt annat.

Jag vill inte jobba mig halvt fördärvad och leva i en trögflytande vardag och uppleva samma vanliga intriger.. om och om ochomochoooom igeen.  Samma skitsnack, samma klyschor...Blaablaa.

Men heeey, den som väntar på något gott.... Kan månne vänta för länge ibland?

NEJ, jag menar inte så.. Jag behöver bara en mening i livet. Något att kämpa för, liksom. Och framförallt... sysselsätta mig med något som jag brinner för. Men det kommer, i vår bär det av till Asia - mitt paradis på jorden. Nästa höst får mitt intellektuella jag sin stora återkomst. Jag ska bli utbildad, bildad och framgångsrik. Och kanske rädda världen eller nåt... Minst.  

Men den jävla transportsträckan dit känns så dryyg för tillfället. Och hur ofta måste man tacka högre makter för att man har sin familj, sin hund och sina vänner? Varje sekund, säkert. Jag älskar er. 

Prisutdelning

Och guldmedaljen i kategorin "Sveriges mest Blåögda Blondin" går till.....

Kristina Charlott Gardeståhl



Ra-ta-ta-taaaa

Försvarstal

HEPP!

Tjipp och välkommen tillbaka fröken Gardeståhl.

Måste med alla krafter få försvara min senaste tid av total mental och fysisk frånvaro. Jag är fruktansvärt ledsen alla vänner, trogna bloggläsare och diverse stalkers - men till och med jag kan köra på för hårt ibland.
Jag har verkligen inte försummat någon på grund av att jag inte vill umgås eller på annat vis beblanda mig med dig/er. Jag har inte legat på sängen varenda ledig sekund och snurrat runt i en yr sinnesvärld för att jag varit lat och tagit olagliga tabletter - utan helt sonika eftersom jag inte orkat stå på mina två spiror. De har helt enkelt inte velat lyfta upp min inte allt för tunga kroppsvikt. I'm so bloody sorry, babez.

Det blev för mycket. Jag tog slut. Man gör det ibland. Till och med Super-Stina. Faktiskt.


Men hey, vad skiljer mig från många andra? Jo jag vaknar alltid till liv och sparkar tillbaka. Och - here I AM. Nästan. Snart.

Ska snart iväg på äventyr med fröken Brandin och två supergulliga småpojkar. Lyssnar på Fleet Foxes (LADDA NER- NU, JETZT!) och ska snart ta ner kopplet från kroken och fästa det runt halsen på min lille söte Hasse som snart kissar på sig. Vi ses snart, med fulla krafter.

Loads of Kärlek