En update fran Ingenstans
Jaha, da var man for svag tyckte dom. Vi har burit dem, kastat dem, krossat dem, atit dem och brutit vara ryggar for deras forbannade vattenmeloner... Och vad far man far det?
Sparken!
Eller, inte sparken i bokstavlig mening. Inte officiellt. Men man kanner sig aningen oonskad som en av tva enda tjejer pa en mansdominerad arbetsplats konstruerad just endast for detta kon. Tunga vattenmeloner, "ogras" hoga som trad (ja, bokstavligen) som ska dras upp av mina klena hander, gigantiska trapallar som ska lastas och stora lador (tacka vet jag mangolador!) som ska vikas.
Sa nar chefen varje dag fragar en nar man tanker lamna farmen och resa vidare och ger en skitjobben for att fa en att trottna blir man inte helt forvanad nar han en dag berattar att han nog bara har behov av oss en dag till..men att vi ABSOLUT har tillfort nagot till hans patriarkiska farm och att var fysik och vart kon absolut inte spelade in. (Sen bad vi honom dra den om Rodluvan...)
Men han tillade aven att vara sista lonecheckar skulle fa oss pa battre humor.
Tack.
Sa harmed lamnar vi denna halan for att tillsammans med var engelsktalande lilla "familj" aka tillbaka till paradiset sjalv - Noosa. Pa sondag kvall ar det tankt att vi ska lamna vara vanner som vi alskat och hatat i vatt och torrt under mer an manads tid pa obestamd framtid... och detta utan tarar och zebraansikte.
Eller inte.
Frankie Mullen, Mathew Baxter & Graeme Butcher.
We fucking love you, you bloody cunts.
Sparken!
Eller, inte sparken i bokstavlig mening. Inte officiellt. Men man kanner sig aningen oonskad som en av tva enda tjejer pa en mansdominerad arbetsplats konstruerad just endast for detta kon. Tunga vattenmeloner, "ogras" hoga som trad (ja, bokstavligen) som ska dras upp av mina klena hander, gigantiska trapallar som ska lastas och stora lador (tacka vet jag mangolador!) som ska vikas.
Sa nar chefen varje dag fragar en nar man tanker lamna farmen och resa vidare och ger en skitjobben for att fa en att trottna blir man inte helt forvanad nar han en dag berattar att han nog bara har behov av oss en dag till..men att vi ABSOLUT har tillfort nagot till hans patriarkiska farm och att var fysik och vart kon absolut inte spelade in. (Sen bad vi honom dra den om Rodluvan...)
Men han tillade aven att vara sista lonecheckar skulle fa oss pa battre humor.
Tack.
Sa harmed lamnar vi denna halan for att tillsammans med var engelsktalande lilla "familj" aka tillbaka till paradiset sjalv - Noosa. Pa sondag kvall ar det tankt att vi ska lamna vara vanner som vi alskat och hatat i vatt och torrt under mer an manads tid pa obestamd framtid... och detta utan tarar och zebraansikte.
Eller inte.
Frankie Mullen, Mathew Baxter & Graeme Butcher.
We fucking love you, you bloody cunts.
Gayndah - hojden av att leva i mitten av ingenstans
Hya!
Frukta ej! Vi AR vid liv! Som alltid.. a vara oroliga kara vanner.
Men sahar ligger det till: Vi fann Frankie, vi fann hans jeep..och aven tva ohanga engelsman Greame och Mathew. Ibland alskar vi varandra ibalnd inte.
Vi fann ett jobb i den massiva halan Gayndah - med ett invanarantal pa cirka 2 pers - nagra timmars bilfard fran Bundaberg. Vi plockar vattenmeloner 10 timmar om dagen 7dagar i veckan om det inte regnar..for da sitter vi i var skitiga husvagn (som arfylld med insekter och luktar kiss) och ser pa vardelosa program eller klinkar pa vran (narmare bestamt frankies) gitarr.
Men lonen ar ljuv. och jag har verkligen utokat mitt ordforrad med nyttiga fraser och ord. Sasom:
Bullocks!
You fucking cunt !
BLoody hell!
Dont be such a prick you bloody wanker!
(foljt av hoglljudda rapar och fisar)
GUD vad jag alskar manliga man!
Sa vi har det bra! oroa er inte!
Frukta ej! Vi AR vid liv! Som alltid.. a vara oroliga kara vanner.
Men sahar ligger det till: Vi fann Frankie, vi fann hans jeep..och aven tva ohanga engelsman Greame och Mathew. Ibland alskar vi varandra ibalnd inte.
Vi fann ett jobb i den massiva halan Gayndah - med ett invanarantal pa cirka 2 pers - nagra timmars bilfard fran Bundaberg. Vi plockar vattenmeloner 10 timmar om dagen 7dagar i veckan om det inte regnar..for da sitter vi i var skitiga husvagn (som arfylld med insekter och luktar kiss) och ser pa vardelosa program eller klinkar pa vran (narmare bestamt frankies) gitarr.
Men lonen ar ljuv. och jag har verkligen utokat mitt ordforrad med nyttiga fraser och ord. Sasom:
Bullocks!
You fucking cunt !
BLoody hell!
Dont be such a prick you bloody wanker!
(foljt av hoglljudda rapar och fisar)
GUD vad jag alskar manliga man!
Sa vi har det bra! oroa er inte!
Let's find our luck in Frankies car
Vad hander om man slapper en bomb i Bundaberg?
Svar: Det blir en annu storre hala.
HA HA HA..erm.
Na, for nu skiter vi i denna jobblosa skitstan och soker efter lyckan med hjalp av irlandska duden (irlandare ar det trevligaste folket pa jorden) Frankies jeep. Jag , Sanne, Frankie och tre (tva normala och en normal med viss begransing) engelsman tar oss harifran klockan 10 imorgon bitti och raknar med att finna en farm dar man faktiskt kan jobba...
Svar: Det blir en annu storre hala.
HA HA HA..erm.
Na, for nu skiter vi i denna jobblosa skitstan och soker efter lyckan med hjalp av irlandska duden (irlandare ar det trevligaste folket pa jorden) Frankies jeep. Jag , Sanne, Frankie och tre (tva normala och en normal med viss begransing) engelsman tar oss harifran klockan 10 imorgon bitti och raknar med att finna en farm dar man faktiskt kan jobba...
Bundaberg - Back to the Mango Madness
Mycket har hant sen sist, och jag ber valdigt mycket om ursakt for att jag inte tagit mig i kragen och uppdaterat mina nara och kara genom blogg, mejl och liknande.
Vi lamnade Hervey Bay och Fraser Island - i mitt sinne - for en mindre evighet sedan. Efter det bar det av till snobbiga, dyra, exklusiva men ack sa underbara Noosa. Tank Bastad under tennisveckan, addera varme, aussies, nara belagen regnskog och nationalpark och nagra extra miljoner och du ser det framfor dig. Har var det rehab och lyxliv pa ett glassigt hostel tillsammans med ett gang hollandare och nagra kangrus ett par dagar och sedan bar det av till Australian Zoo - the place of Steve Irwin himself. Trevlig upplevelse maste jag saga, men jag maste ocksa erkanna att stallet tyvarr ar aningen overskattat. Typ Zoo i Kopenhamn med ett par krokodiler och nagra koalabjornar extra (nastan).
Och for ovrigt, Till alla er som avundas mig for att jag fatt se och klappa pa en koalabjorn: Sluta med det. Det ar nog det trakigaste djuret jag nagonsin mott. De enda de gor hela dagarna ar att hanga i ett trad och krama en bambukvist. De ror sig inte en millimeter och yttrar inte ett pip. Jag lovar er, de var sakert inte ens levande.
Tacka vet jag alla sota krokodiler, ormar, spindlar, kangrur och megafaglar med bamsefotter. Dar ar det mer action, ta mig faen.
Efter Zoo:t var det tillbaks till Noosa, lamna Steffi for en resa tillbaks till kylan i det tyska landet pa andra sidan jorden och agna tiden at planering infor kommande arbetsveckor, forslagsvis i Bundaberg. Och efter ett misslyckat forsok att ta livet av en stackars kanadensk diabetiker genom att tramsa ivag med hans insulin (jag svarar garna pa fragor angaende detta) bar det ivag till stallet vi befinner oss nu: Bundaberg.
Har finns det rom, ginger-beer, goon och engelsman (bigtime). Men inte fan finns har nagra jobb.. och inget annat heller for den delen. Vi jobbade en vecka med vara alskade mangos, men sen sket vadret sig och var arbetsorganisator ar en forrymd mentalpatient. Gillar inte riktigt laget nu eftersom budgetet tamligen ar begransad och vi sitter fast utan stadig inkomst i en hala storre an Eslov.
Men, som ett visst vartsvin och hans surrogatpolare brukar uttrycka sig: Hakuna Matata, det ar ord som ar bra.
Vi lamnade Hervey Bay och Fraser Island - i mitt sinne - for en mindre evighet sedan. Efter det bar det av till snobbiga, dyra, exklusiva men ack sa underbara Noosa. Tank Bastad under tennisveckan, addera varme, aussies, nara belagen regnskog och nationalpark och nagra extra miljoner och du ser det framfor dig. Har var det rehab och lyxliv pa ett glassigt hostel tillsammans med ett gang hollandare och nagra kangrus ett par dagar och sedan bar det av till Australian Zoo - the place of Steve Irwin himself. Trevlig upplevelse maste jag saga, men jag maste ocksa erkanna att stallet tyvarr ar aningen overskattat. Typ Zoo i Kopenhamn med ett par krokodiler och nagra koalabjornar extra (nastan).
Och for ovrigt, Till alla er som avundas mig for att jag fatt se och klappa pa en koalabjorn: Sluta med det. Det ar nog det trakigaste djuret jag nagonsin mott. De enda de gor hela dagarna ar att hanga i ett trad och krama en bambukvist. De ror sig inte en millimeter och yttrar inte ett pip. Jag lovar er, de var sakert inte ens levande.
Tacka vet jag alla sota krokodiler, ormar, spindlar, kangrur och megafaglar med bamsefotter. Dar ar det mer action, ta mig faen.
Efter Zoo:t var det tillbaks till Noosa, lamna Steffi for en resa tillbaks till kylan i det tyska landet pa andra sidan jorden och agna tiden at planering infor kommande arbetsveckor, forslagsvis i Bundaberg. Och efter ett misslyckat forsok att ta livet av en stackars kanadensk diabetiker genom att tramsa ivag med hans insulin (jag svarar garna pa fragor angaende detta) bar det ivag till stallet vi befinner oss nu: Bundaberg.
Har finns det rom, ginger-beer, goon och engelsman (bigtime). Men inte fan finns har nagra jobb.. och inget annat heller for den delen. Vi jobbade en vecka med vara alskade mangos, men sen sket vadret sig och var arbetsorganisator ar en forrymd mentalpatient. Gillar inte riktigt laget nu eftersom budgetet tamligen ar begransad och vi sitter fast utan stadig inkomst i en hala storre an Eslov.
Men, som ett visst vartsvin och hans surrogatpolare brukar uttrycka sig: Hakuna Matata, det ar ord som ar bra.