stinelin - min lilla värld i den stora

Det ar verkligen inte varje dag man hittar varldens coolaste lilla irlandare, varldens sjukaste, storsta, underbaraste och konstigaste Manchester-dude och varldens mest intelligenta, fysikalskande och snallaste snubbe fran Newcastle pa en och samma gang. Inte brukar man spendera 24 timmar om dygnet i tre veckors tid med dem iheller. Ute i leran pa melonfaltet, inne bland lastpallarna och melonladarona i packingshedet..atande, sovande brakande, skrikande, skrattande i en smutisg husvagn tillsammans med den overintelligenta husmusen Gosta-Fredric och hans kackerlackspolare. Man vaxer ihop. Oavsett hur olika man ar fran borjan.
Tre okanda snubbar har pa denna tid blivit som mina broder jag maste ta hand om. Laga mat at dem, skalla pa dem nar de inte diskar och plockar undan, saga at dem att inte dricka for mycket och allmant ta hand om dem... och alska dem. Rara smapojkar.

FAN VAD JAG SAKNAR DEM!

Vi lamnade dem vind for vag igar. I Noosa. Efter en minst sagt dramatisk men underbar helg. Nu ar det bara jag och Sanne, vilket konstigt nog i princip ar forsta gangen sen de forsta veckorna vi spenderade i Sydney. Men det ar underbart. For hon lamnar mig och detta landet om 20 dagar idag, vilket kommer kannas som att bli avsagad pa mitten. Min alskade alskade siamesiska slemhog...

MEN, vi ska ha en otroligt ljuv sista tid illsammans har innan. Och den borjar idag i Brisbane - Betongstaden och gar vidare ner langs glassiga Guldkusten och slutar i Melbourne. Sen far vi se var Stinelinen hamnar, troligen i Tasmanien till att borja med.

So, well... alla ni med tillgang till Facebook ombedes att ta en titt pa vara nya bilder fran var senaste tid av hart arbete och familjeliv.

Jag alskar er alla! Jag ar hemma om exakt 51 dagar. Hall ut.