Klyschor kan vara rätt nice ibland..
En hel predikan av klichéer riktade till mig föll ur en enda mans mun på mindre än två minuter häromdagen på busshållplatsen vid Värnhemstorget:
-ÅH, vilken solstråle! Du bländar mig! Du borde ha en varningsskylt.. Ja, det borde du. Och på den skulle det stå: Varning! Fallrisk!.. Ja..och och.. Jag tror förresten jag vet vem du är!
-Men..ja.. oj..ehm..tack. Vad snäll du är.. Åh, jaha, gör du?
-Du är Afrodite!
-Njaa, haha, jag tror nog du misstar dig där faktiskt. Hon är nog lite för gammal, va? hehe..ehm.
-Okej..Men jag vet vem dina föräldrar är då! Afrodite och Zeus! Vet du hur jag vet det??
-Åh, haha. Nä..?
-Det måste ju krävas två gudar för att skapa en gudinna. Se på dig!
-Men herregud, sluta nu. Jag vet inte vad jag ska säga. Så snäll du är.. Åh, där kommer min buss, jag måste tyvärr gå nu, men.. ha det bra!
-Ja gör det! Och keep on shining!
Alltså, visst, killen hade nog inte alla pommesen på tallriken och jag var nog inte den enda kvinna han överöste med sina starka ord den dagen. Men.. lite gulligt var det ändå. Det här med söta oskyldiga komplinger från random män helt utan underliggande antydan till sexuellt umgänge är ju inget som hör till min vardagsmat i allafall..
Vad hände med Romeo, liksom?