Första inlägget
Back to life.
Fast, jag är inte helt levande dock. Trots att jag varit med om fenomenet jetlag ett antal gånger förut tar dagens tillstånd den största pokalen.
Landade på Kastrup vid halv åtta på kvällen igår. Var i säng vid tolv och vaknade efter två timmar då min inbyggda Skalman-klocka sa åt mig att nu är det minsann morgon - fast det var ju i Japan. Lyckades efter över en timme att somna om. Varpå jag vaknade två timmar senare igen med känslan av att vara begravd under ett gigantiskt stenrös. Med huvudet fast i ett hårt spänt skruvstäd. Ungefär.
..och undrade i mitt stilla sinne varför i hela friden jag tvunget skulle ha druckit så mycket kvällen innan. Liggandes i min mjuka säng - full av ånger - med mitt livs tyngsta bakfylla gick det långsamt upp för mig att jag faktiskt inte druckit något alls. Jag hade bara suttit på ett flygplan som tagit mig tillbaka över alldeles för många tidszoner. Vilket min kropp uppenbarligen inte tagit särskilt bra.
Så nu sitter jag här, med både hjärnkapaciteten och utseendet av en zombie och väntar på att klockan ska bli sovdags även i Sverige-tid.
Verkligeheten var inte så långt bort denna gången. Inget kändes lika overkligt nu. Jag mindes faktiskt smaken av mammas rabarberpaj, AXA:s havregrynsgröt, fraset av lakanen i min egen gudomliga säng och känslan av den skånska luften i mina lungor. Det var liksom inget som kom från en dröm. Det var bara en sjukt behaglig verklighet jag visste att jag skulle få uppleva snart igen.
För även om det känns som minst en dubbel så lång tid, så har vi ju faktiskt bara varit borta i två månader. Två feta, riktigt sumofläskiga månader. Foton finns nu tillgängliga på Facebook till allmän beskådan:
http://www.facebook.com/album.php?aid=126356&id=717721884&l=8553df9d32
http://www.facebook.com/album.php?aid=126348&id=717721884&l=99cfd30bb9
http://www.facebook.com/album.php?aid=123198&id=717721884&l=62b54437fb
Fast, jag är inte helt levande dock. Trots att jag varit med om fenomenet jetlag ett antal gånger förut tar dagens tillstånd den största pokalen.
Landade på Kastrup vid halv åtta på kvällen igår. Var i säng vid tolv och vaknade efter två timmar då min inbyggda Skalman-klocka sa åt mig att nu är det minsann morgon - fast det var ju i Japan. Lyckades efter över en timme att somna om. Varpå jag vaknade två timmar senare igen med känslan av att vara begravd under ett gigantiskt stenrös. Med huvudet fast i ett hårt spänt skruvstäd. Ungefär.
..och undrade i mitt stilla sinne varför i hela friden jag tvunget skulle ha druckit så mycket kvällen innan. Liggandes i min mjuka säng - full av ånger - med mitt livs tyngsta bakfylla gick det långsamt upp för mig att jag faktiskt inte druckit något alls. Jag hade bara suttit på ett flygplan som tagit mig tillbaka över alldeles för många tidszoner. Vilket min kropp uppenbarligen inte tagit särskilt bra.
Så nu sitter jag här, med både hjärnkapaciteten och utseendet av en zombie och väntar på att klockan ska bli sovdags även i Sverige-tid.
Verkligeheten var inte så långt bort denna gången. Inget kändes lika overkligt nu. Jag mindes faktiskt smaken av mammas rabarberpaj, AXA:s havregrynsgröt, fraset av lakanen i min egen gudomliga säng och känslan av den skånska luften i mina lungor. Det var liksom inget som kom från en dröm. Det var bara en sjukt behaglig verklighet jag visste att jag skulle få uppleva snart igen.
För även om det känns som minst en dubbel så lång tid, så har vi ju faktiskt bara varit borta i två månader. Två feta, riktigt sumofläskiga månader. Foton finns nu tillgängliga på Facebook till allmän beskådan:
http://www.facebook.com/album.php?aid=126356&id=717721884&l=8553df9d32
http://www.facebook.com/album.php?aid=126348&id=717721884&l=99cfd30bb9
http://www.facebook.com/album.php?aid=123198&id=717721884&l=62b54437fb
Sista inlagget
Morgon i Tokyo. Nu ska vi om en minut satta pa oss vaskorna och ta suben till Narita airport.. Sen kommer vi hem. Ses ikvall, babes!
The final countdown
Puh..nu ar det bara en hel dag kvar pa detta aventyr. Det ar riktigt overkligt.. Jag kan inte riktigt forsta att jag kommer kramas med mina alskade foraldrar och gosa med min flackiga vovve pa lordag kvall. Och att jag kommer skratta med mina polare och mysa med min underbara slakt, mina superkids och mina grymma brorsor inom en valdigt snar framtid.. Asiater i all ara - mitt nast basta folk pa jorden. Men mitt basta folk ar och forblir mitt eget, mina nara och kara.
Det sjuka ar att denna resa pa lite mer an tva manader kanns evigheter langre an min forra som varade i nastan atta.. Det kan mojligen bero pa att vi varit med om sa mycket mer pa sa kort tid. Allt har varit sa intensivt och packat och man har tagit in nya annorlunda intryck och sett galna saker i princip varje dag.. och forflyttat sig jamt och standigt. Burit vaskor, trangts i tunnelbanor, yrat, gatt vilse och fatt diverse galna vagbeskrivningar som lett oss till de mest suspekta stallen.. Det tar hart pa en och jag hoppas pa viss forstaelse om jag den kommande veckan spenderar lite extra tid horisontalt och med hjarnan pa vilolage..
Morgondagen ska spenderas flanerande och stilla i Tokyo - det stalle vi spenderat overlagset mest tid i pa hela resan och som i det narmsta blivit hemma for oss. Inga dramatiska handelser pa agendan och som alltid nar man ar installd pa att aka hem, pa att langta efter sina alsklingar.. sa kommer tiden formodligen att ga ruuuskigt langsamt.
Well.. jag har inga storre news from the front idag. Mer an att jag ar proppmatt pa sushi - som idag intagits i bade lunch- och middagsform.. Man far ju passa pa nar man har chansen, u see.
See u in a bit!
www.resedagboken.se MathildaBrandin (ett ord)
Det sjuka ar att denna resa pa lite mer an tva manader kanns evigheter langre an min forra som varade i nastan atta.. Det kan mojligen bero pa att vi varit med om sa mycket mer pa sa kort tid. Allt har varit sa intensivt och packat och man har tagit in nya annorlunda intryck och sett galna saker i princip varje dag.. och forflyttat sig jamt och standigt. Burit vaskor, trangts i tunnelbanor, yrat, gatt vilse och fatt diverse galna vagbeskrivningar som lett oss till de mest suspekta stallen.. Det tar hart pa en och jag hoppas pa viss forstaelse om jag den kommande veckan spenderar lite extra tid horisontalt och med hjarnan pa vilolage..
Morgondagen ska spenderas flanerande och stilla i Tokyo - det stalle vi spenderat overlagset mest tid i pa hela resan och som i det narmsta blivit hemma for oss. Inga dramatiska handelser pa agendan och som alltid nar man ar installd pa att aka hem, pa att langta efter sina alsklingar.. sa kommer tiden formodligen att ga ruuuskigt langsamt.
Well.. jag har inga storre news from the front idag. Mer an att jag ar proppmatt pa sushi - som idag intagits i bade lunch- och middagsform.. Man far ju passa pa nar man har chansen, u see.
See u in a bit!
www.resedagboken.se MathildaBrandin (ett ord)
Geisha-dagen
Ett av resans storsta missions: Now completed.
Klockan 10 imorse gick vi dit, osminkade och redo. Vi blev tilldelade en rosa morgonrock och ett par skitfula tastrumpor samt varsin japansk liten sminkos. De drog upp vara har i ett svart harnat och malade vara ansikten, halsar och nackar alldeles vita. Ogonen sotades och lapparna blev knallroda. Varsin peruk fick vi ocksa, en svart sadan, med en vacker uppsattning fylld med blommor. Vi blev upplindade med massor av lager av underklanningar, handdukar och snoren. Toppen pa verket blev en valdigt monstrad kimono. Och efter denna dramatiska forvandling var det dags for fotografering.
Det later ju sjalvklart som vi forvandlades till tre underskona geishor - vilket vi i princip gjorde med vissa parenteser.
Det vi till oigenkannlighet blev utkladda till kallas egentligen for maiko - som ungefar ar en geisha under utbildning. Skillnaden utseendemassigt ar den att en maiko ar lite sotare, oskuldsfullare och lite mer flickig. Och med roligare detaljer och piggare farger. Geishan ar mer stilren, mogen och rutinerad. Eftersom vi under denna resa varit det flickigaste tankbara, tyckte vi allihop att detta alternativ var det absolut mest passande. Och det var dessutom billigare.
Herrejesus, vad coola vi blev! Ni anar inte. Det irriterar mig fruktansvart att det inte finns en enda ordentlig dator att ladda upp bilder pa.. De kommer snart pa facebook. Snart Snart.
Dagens bonus nar det kommer till temat geisha var att nar jag i min enamhet tog en eftermiddagspromenad i trakten - Gion, vilket ar Japans geisha-tataste omrade - fick se tre akta sadana pavag till ett av sina "moten". (Vart ar har att notera att de faktiskt inte ar ett dugg prostituerade utan funkar mer som en slags underhallningsflicka som haller upp te, sjunger, laser dikter och ar allmant kulturellt utbildad) Att fa se en akta geisha live ar ganska coolt med tanke pa att det i dagslaget endast finns cirka 1000 geishor i "tjanst" i hela Japan.
Yes, jag ar faktiskt valdigt nojd med dagens astadkommanden.
Ses pa lordag!!! (resedagboken.se MathildaBrandin ett ord)
Klockan 10 imorse gick vi dit, osminkade och redo. Vi blev tilldelade en rosa morgonrock och ett par skitfula tastrumpor samt varsin japansk liten sminkos. De drog upp vara har i ett svart harnat och malade vara ansikten, halsar och nackar alldeles vita. Ogonen sotades och lapparna blev knallroda. Varsin peruk fick vi ocksa, en svart sadan, med en vacker uppsattning fylld med blommor. Vi blev upplindade med massor av lager av underklanningar, handdukar och snoren. Toppen pa verket blev en valdigt monstrad kimono. Och efter denna dramatiska forvandling var det dags for fotografering.
Det later ju sjalvklart som vi forvandlades till tre underskona geishor - vilket vi i princip gjorde med vissa parenteser.
Det vi till oigenkannlighet blev utkladda till kallas egentligen for maiko - som ungefar ar en geisha under utbildning. Skillnaden utseendemassigt ar den att en maiko ar lite sotare, oskuldsfullare och lite mer flickig. Och med roligare detaljer och piggare farger. Geishan ar mer stilren, mogen och rutinerad. Eftersom vi under denna resa varit det flickigaste tankbara, tyckte vi allihop att detta alternativ var det absolut mest passande. Och det var dessutom billigare.
Herrejesus, vad coola vi blev! Ni anar inte. Det irriterar mig fruktansvart att det inte finns en enda ordentlig dator att ladda upp bilder pa.. De kommer snart pa facebook. Snart Snart.
Dagens bonus nar det kommer till temat geisha var att nar jag i min enamhet tog en eftermiddagspromenad i trakten - Gion, vilket ar Japans geisha-tataste omrade - fick se tre akta sadana pavag till ett av sina "moten". (Vart ar har att notera att de faktiskt inte ar ett dugg prostituerade utan funkar mer som en slags underhallningsflicka som haller upp te, sjunger, laser dikter och ar allmant kulturellt utbildad) Att fa se en akta geisha live ar ganska coolt med tanke pa att det i dagslaget endast finns cirka 1000 geishor i "tjanst" i hela Japan.
Yes, jag ar faktiskt valdigt nojd med dagens astadkommanden.
Ses pa lordag!!! (resedagboken.se MathildaBrandin ett ord)
Snoret forfoljer mig
Jag far spel!! Det finns inte manga saker i varlden som far mig att freaka ut.. Jag brukar vara ganska stabil av mig. Men dock finns det nagra fa saker som kan fa mig bada illamaende och hysterisk. Det ena ar rattor, det andra ar tvestjartar och det tredje ar snor. I alla former, slemmigt, snuskigt och fullt med bakterier.
Till min stora lattnad har vi lamnat landet kant for sina standigt spottande snuskande inavanare - namligen Kina - for att hanga i det frascha landet med invanare med hyfs - Japan. Lycka.
Sa, vad hander? Jag gar upp tidigt for att fa tillgang till en gratis dator pa vart hostel, samt dricka mitt morgon-te och finner till mitt fortret att datorn ar upptagen av nagon form av kines som har en valdigt forkyld polare varvid jag maste satta mig pa stolen brevid for att invanta min dator. Jag hittar mig forst en lagomt intressant skvallertidning som jag kan underhalla mig med nar tortyren borjar.
-Schnoooiiirrk
Snorljud far mig att rysa, men okej. Koncentrerar mig pa tidningen.
-Schnooi-hoooorrrm-rrrrrk
Brr!! Ar han inte fardig snart??! Okej, andas, rakna till tio, han gar snart. Keep calm.
-SCHNOOOOIIIRRRRRRRRRRRRRRRRRRRK
Man hor slemmet sugas ut genom nasan och ner i hans mun. OCH HAN SVALJER SKITEN. Med ett nollstallt ansiktsuttryck. Han bryr sig inte om mitt vitnande ansikte och min ut-och-in-vanda mage. Panikslagen drammer jag tekoppen i bordet, smaller ihop tidningen, ger honom mordarblicken och springer ut for att andas frisk luft.
Stackars kines, han forstar ju inte att han ar acklig. Det ar inte hans fel att muppforande inte ingar i kinesisk uppfostran, men jag klarar inte av snor. Jag gor inte det. Forlat, Gud, for mitt oforstaende. Forlat.
Men nu ar han borta. All is good. Nu ar vi alltsa i Kyoto. Japans kulturhuvudstad.
Igar var en helt underbar dag i, stralande sol och minst 25 graders varme! Vi vandrade runt och beundrade denna otroliga stad med klassiska japanska byggnander, vackra tradgardar, kvinnor kladda i kimono.. Storslagna tempel sa langt ogat kan na. Allt kanns sa annorlunda jamfort med Tokyos hektiska high-tech-storstadsliv. Vi hittade en helt underbar loppmarknad som verkligen hade allt. Billigt dessutom.. Porslin, prylar, smycken markes-vsakor till hutlost billiga priser. hade jag haft ett privat plan att fylla hade jag kopt allt pa sekunden och stangt stallet.. Men tyvarr gar gransen for bagaget pa flyget pa 20 kilo sa jag fick noja mig med ett underbart japan-style te-set for blygsamma 1000 yen (cirka 80 kronor..) Sa, te-party hos mig den 24:e! Alla ar valkomna. (fast jag har bara 5 koppar dock...)
Sa, tva natter kvar i Kyoto. Tva i Tokyo. Sen kommer jag hem. Det ar heeeelt crazy.
resedagboken.se - MathildaBrandin (ett ord)
Till min stora lattnad har vi lamnat landet kant for sina standigt spottande snuskande inavanare - namligen Kina - for att hanga i det frascha landet med invanare med hyfs - Japan. Lycka.
Sa, vad hander? Jag gar upp tidigt for att fa tillgang till en gratis dator pa vart hostel, samt dricka mitt morgon-te och finner till mitt fortret att datorn ar upptagen av nagon form av kines som har en valdigt forkyld polare varvid jag maste satta mig pa stolen brevid for att invanta min dator. Jag hittar mig forst en lagomt intressant skvallertidning som jag kan underhalla mig med nar tortyren borjar.
-Schnoooiiirrk
Snorljud far mig att rysa, men okej. Koncentrerar mig pa tidningen.
-Schnooi-hoooorrrm-rrrrrk
Brr!! Ar han inte fardig snart??! Okej, andas, rakna till tio, han gar snart. Keep calm.
-SCHNOOOOIIIRRRRRRRRRRRRRRRRRRRK
Man hor slemmet sugas ut genom nasan och ner i hans mun. OCH HAN SVALJER SKITEN. Med ett nollstallt ansiktsuttryck. Han bryr sig inte om mitt vitnande ansikte och min ut-och-in-vanda mage. Panikslagen drammer jag tekoppen i bordet, smaller ihop tidningen, ger honom mordarblicken och springer ut for att andas frisk luft.
Stackars kines, han forstar ju inte att han ar acklig. Det ar inte hans fel att muppforande inte ingar i kinesisk uppfostran, men jag klarar inte av snor. Jag gor inte det. Forlat, Gud, for mitt oforstaende. Forlat.
Men nu ar han borta. All is good. Nu ar vi alltsa i Kyoto. Japans kulturhuvudstad.
Igar var en helt underbar dag i, stralande sol och minst 25 graders varme! Vi vandrade runt och beundrade denna otroliga stad med klassiska japanska byggnander, vackra tradgardar, kvinnor kladda i kimono.. Storslagna tempel sa langt ogat kan na. Allt kanns sa annorlunda jamfort med Tokyos hektiska high-tech-storstadsliv. Vi hittade en helt underbar loppmarknad som verkligen hade allt. Billigt dessutom.. Porslin, prylar, smycken markes-vsakor till hutlost billiga priser. hade jag haft ett privat plan att fylla hade jag kopt allt pa sekunden och stangt stallet.. Men tyvarr gar gransen for bagaget pa flyget pa 20 kilo sa jag fick noja mig med ett underbart japan-style te-set for blygsamma 1000 yen (cirka 80 kronor..) Sa, te-party hos mig den 24:e! Alla ar valkomna. (fast jag har bara 5 koppar dock...)
Sa, tva natter kvar i Kyoto. Tva i Tokyo. Sen kommer jag hem. Det ar heeeelt crazy.
resedagboken.se - MathildaBrandin (ett ord)
Atombomb och guldskor
Yeh, frukostdags igen. Denna gangen i Hiroshima,och jag har endast kommit till mitt morgon-grona-te. Det basta ned detta hostelet ar att de har gratis akta japanskt rostat gront te, vilket jag sjalvklart overdoserar. Sitter for tillfallet med ett stort olglas med gront te..vilket har ungefar samma farg som ol..och klockan ar halv atta pa morgonen. Varfor far jag konstiga blickar???
Anywaay, igar besokte vi Peace Memorial Park, Hiroshima. Det som forst motte oss var A-bomb Dome, den i princip enda byggnad som inte foll i total aska nar en viss atombomb foll over stan den 6e Aug for 64 ar sedan. Denna ruin halls bevarad med hjalp av bidrag fran fredsaktivister varlden over och ska inte rivas forran det sista karnvapnet i varlden forstorts. Samma ar det med fredselden som brinner i samma park. Har fanns ocksaChildrens Peace Monument, ett minnsemarke for alla barn som drabbats av bombem,och somuppfordes efter 12 ariga Sadako som dog av leukemi tio ar efter bomben som orsakat den. Ni har sakert hort historien om flickan som blev sjuk och ville vika 1000 papperstranor i tron om att detta skulle uppfylla hennes storsta onskan - att overleva. Hon misslyckas, dor innan hon blir klar och hennes klasskompisar hjalper henne att fardigstalla dem. Jag grater i alla fall fortfarande sa fort jag hor om henne.
Iparkens slutligen ett museum som berorde allt fran Hiroshimas historia fore/efter, atombombsfakta och massor av manniskoroden... som till exempel klader och tillbehorigheter fran offren. Intradet kostade hela 4 kronor och det kan handa att detta ar det mest givande museum jag nansin besokt.
De sags att det inte finns mycket att gora i Hiroshima. En liten och trakig stad, att vi inte skulle akt hit. Men om detta stalle ar det enda som finns att besoka- och som tar en formiddag att bli klar med.. da ar det fortfarande SA vart att vi kom hit!
Ar du nagonsin i japan - AK hit. Skit i vad folk sager!
Sen att eftermiddagen avslutades med lattsam shopping som slutade med ett par skyhoga pumps med underbart guldglitter... det ar en helt annat historia.
Power to Hiroshima! men idag ar det dags for det sista stoppet pa hela resan - kulturens och geishornas paradis - Kyoto.
Anywaay, igar besokte vi Peace Memorial Park, Hiroshima. Det som forst motte oss var A-bomb Dome, den i princip enda byggnad som inte foll i total aska nar en viss atombomb foll over stan den 6e Aug for 64 ar sedan. Denna ruin halls bevarad med hjalp av bidrag fran fredsaktivister varlden over och ska inte rivas forran det sista karnvapnet i varlden forstorts. Samma ar det med fredselden som brinner i samma park. Har fanns ocksaChildrens Peace Monument, ett minnsemarke for alla barn som drabbats av bombem,och somuppfordes efter 12 ariga Sadako som dog av leukemi tio ar efter bomben som orsakat den. Ni har sakert hort historien om flickan som blev sjuk och ville vika 1000 papperstranor i tron om att detta skulle uppfylla hennes storsta onskan - att overleva. Hon misslyckas, dor innan hon blir klar och hennes klasskompisar hjalper henne att fardigstalla dem. Jag grater i alla fall fortfarande sa fort jag hor om henne.
Iparkens slutligen ett museum som berorde allt fran Hiroshimas historia fore/efter, atombombsfakta och massor av manniskoroden... som till exempel klader och tillbehorigheter fran offren. Intradet kostade hela 4 kronor och det kan handa att detta ar det mest givande museum jag nansin besokt.
De sags att det inte finns mycket att gora i Hiroshima. En liten och trakig stad, att vi inte skulle akt hit. Men om detta stalle ar det enda som finns att besoka- och som tar en formiddag att bli klar med.. da ar det fortfarande SA vart att vi kom hit!
Ar du nagonsin i japan - AK hit. Skit i vad folk sager!
Sen att eftermiddagen avslutades med lattsam shopping som slutade med ett par skyhoga pumps med underbart guldglitter... det ar en helt annat historia.
Power to Hiroshima! men idag ar det dags for det sista stoppet pa hela resan - kulturens och geishornas paradis - Kyoto.
Haruna Honda
Sitter nu har och ater frukost vid datorn.. min sista frukost pa hostelet Asakusa Smile, Asakusa, Tokyo. I eftermiddag bar det av mot Hiroshima, en sex timmars tagresa med de japanska legendariska expresstagen Shinkansen. Denna tagresa ar den langsta vi kommer gora hela var vistelse, vilket ar en mindre befrielse da vi ar vana vid minst 24 timmars-turer. Och efter tva natter dar ska vi inta Kyoto - en stad vi inte hort annat an gott om. Det kommer bli en skon upplevelse:)
Igar, mina vanner. Igar lyckades jag antligen efter en evig brevvaxkling med konststycket att hitta min japanska van Haruna, mitt i tokyo pa stans allra storsta och galnaste tagstation. Senast jag sag henne befann vi oss i Surfers paradise, Australien. Och det var over ett ar sedan.
Detta var en heeelt overkligeg upplevelse att ater fa krama om och vara allmant fnittrig och tjejig tillsammans med mitt 150 cm korta lilla japanska lyckopiller. jag hade med mina vanner och hon en av sina, och tillsammans vandrade vi runt pa gatorna i Shinjuku, ett av Tokyos galnare distrikt. Tank tusentals farger, skyskarop, neonljus, reklam-ads all over.. massor av folk pavag at alla hall.
Vi besokte typiska japanska spelhallar och la x-antal yen pa att forsoka vinna pa oss massa choklad... vi tog extremt tacky rosa foton (med glitter, hjartan, jordgubbar..glitter) i en typisk fotoautomat som pa nagot vis lyckas retuschera ens ansiktsdrag sa att ens ogon och lappar blir dubbelt sa stora sa att man liknar ett alien... Dessa fotoautomater ar grymt populara. Efter detta tog dom oss till en fin resturang dar vi at massa mat och drack billig ol.. varpa de betalade hela notan for alla oss tre. Josses... Underbar dag.
Yess, frukost slut. Nu duscha. Ses i Hiroshima!
Igar, mina vanner. Igar lyckades jag antligen efter en evig brevvaxkling med konststycket att hitta min japanska van Haruna, mitt i tokyo pa stans allra storsta och galnaste tagstation. Senast jag sag henne befann vi oss i Surfers paradise, Australien. Och det var over ett ar sedan.
Detta var en heeelt overkligeg upplevelse att ater fa krama om och vara allmant fnittrig och tjejig tillsammans med mitt 150 cm korta lilla japanska lyckopiller. jag hade med mina vanner och hon en av sina, och tillsammans vandrade vi runt pa gatorna i Shinjuku, ett av Tokyos galnare distrikt. Tank tusentals farger, skyskarop, neonljus, reklam-ads all over.. massor av folk pavag at alla hall.
Vi besokte typiska japanska spelhallar och la x-antal yen pa att forsoka vinna pa oss massa choklad... vi tog extremt tacky rosa foton (med glitter, hjartan, jordgubbar..glitter) i en typisk fotoautomat som pa nagot vis lyckas retuschera ens ansiktsdrag sa att ens ogon och lappar blir dubbelt sa stora sa att man liknar ett alien... Dessa fotoautomater ar grymt populara. Efter detta tog dom oss till en fin resturang dar vi at massa mat och drack billig ol.. varpa de betalade hela notan for alla oss tre. Josses... Underbar dag.
Yess, frukost slut. Nu duscha. Ses i Hiroshima!
Vara ogon borjar nastan bli sneda..
Vi ar sa galet japanska..
Vi ater sushi (till och med Matilda som inte ens gillar fisk - cred till henne). Vi badade i en Onsen - ett typiskt japanskt hett bad, ca 45 grader varmt, som varms upp av naturliga varma kallor lite overallt i detta avlanga land. En parantes har ar att - for er som inte visste det - Japan har procentuellt mycket fler varma kallor an sjalvaste Island. Det ni. Detta var i vilket fall en intressant upplevelse i form av en nakenschock (inga badklader har inte) tillsammans med ett tjugotal japanska kvinnor i alla aldrar som valt att komma hit denna kvall och dela vatten med oss. Innan vi fick hoppa i blev vi tilldelade en pall (fran en hog som alla kvinnor delar och satter sina nakna bakdelar pa) och en skal samt tva kranar med vatten. Med dessa redskap samt tval tvattade vi forst av oss innan vi antrade det heta vattnet som faktiskt -framst enligt Stina med stalhuden som ar immun mot hoga temperaturer - valdigt behagligt. Och vi blev lagom groggy och fick efter detta en skon natts somn.
Men det mest japanska av allt var nog anda dagens aktivitet. Namligen sumobrottningen - detta landets allra storsta sport. Japaner spelar och satsar pengar pa flaskiga man sasom vi i Sverige gor med travhastar. Fyra jatteturneringar a cirka 14 dagar halls varje ar i Tokyo, och hela japans sumo-liga med fans intar stan. Flyt som vi hade prikade vi saklart varens turnering och lyckades fixa biljetter for cirka 160 svenska kronor. Helt okej. Vi traffade till och en hitflyttad sumo-besatt amerikanska som hjalpte oss med allt.
Vi ar valdigt nojda med att ha sett en dags sumobrottning, men helt arligt ar det inte varldens mest givande sport om man inte ar insatt.. Varje duell, som enbart bestar av en rond som varar i max 10 sekunder, borjar med cirka fem minuters religiosa ritualer i form av stamp i marken, armstrackningar, saltkastning och drickande av renande vatten. Och innan dess ska en snubbe forst kalla uppp brottarna genom att hogt sjunga deras namn med en solfjader i handen. Och runt dem springer en liten snubbe och sopar bort saltet som brottarna kastat ut... Brottar-ringen ar uppbyggd av sand och tar cirka tre dagar att gora. Och om en kvinna ens ror vid denna ar hon valdigt syndig och skapar stor uppstandelse omkring sig.
Som sagt, inte varldens mest givande, men det ar riktigt haftigt att ha sett denna knasiga sport live dock.
Imorgon bitti vantar en gigantisk fiskmarknad dar de aktionerar fisk som ska toppa morgondagens bli sushi och sashimitallrikar i Tokyo. Fish-lovers in paradise, ey?
Min basta form av extas
Nu har jag en viss tidsbegransing vid skrivandet av detta inlagg. Men en sak bor berattas:
Idag intogs en maltid av min absoluta favoritratt.. Det var en badd av vinager-ris som vackert hade beklatts med tunna mora skivor ra fisk av alla slag. Lax, blackfisk, tonfisk (FORLAT!!!!), rakor.. det var syltad ingefara, wasabi. Det var japansk omelett. Det var shiitake-svamp. Det var fiskrom. Det var misosoppa och gront te. Underbart lagom mildsalt japansk soja... Allt det goda pa en och samma gang. Tillagat pa plats av en riktig japan, i Tokyo. I Japan.
Det var en ultimat matorgasm ilagd i en rod skal med lock. Och jag tror nastan jag uppnadde total lycka dar ett tag.
Idag intogs en maltid av min absoluta favoritratt.. Det var en badd av vinager-ris som vackert hade beklatts med tunna mora skivor ra fisk av alla slag. Lax, blackfisk, tonfisk (FORLAT!!!!), rakor.. det var syltad ingefara, wasabi. Det var japansk omelett. Det var shiitake-svamp. Det var fiskrom. Det var misosoppa och gront te. Underbart lagom mildsalt japansk soja... Allt det goda pa en och samma gang. Tillagat pa plats av en riktig japan, i Tokyo. I Japan.
Det var en ultimat matorgasm ilagd i en rod skal med lock. Och jag tror nastan jag uppnadde total lycka dar ett tag.
Sa bra gick det att sova ut..
Somn? JUST det, det var darfor vi valde att aka tillbaka till ett hostel. Skitbra, tyckte vi.. Sa da bestamde vi oss for att satsa pa en utgang i flashiga Tokyo. Vi bor ganska langt bort fran smeten och metron slutar ga redan vi midnatt.. Och borjar igen kl 5 pa morgonen. Tar cirka en halvtimme, som 174an nar man ska ut i Malmo.liksom. No worries. Sa den metron fick bli vart mal - for taxi i Tokyo kan man bara dromma golddigger-drommar om. Men, det ar ju luugnt tankte vi.. vi kan ju sova hur lange vi vill!
Trodde vi. Fardigsminkade, superpeppade och med en stabilt paborjad flaska gin fick vi da nyheten... Vilken var att alla pa grund av en massive outbreak of swineflu var tvugna att lamna hostelet absolut senast klockan 08.00 dagen efter for att ge plats at en genomgaende sanering. varpa vi inte skulle fa tilltrade igen forran ca 15. BINGO. Efter en snabb kalkylering kom vi fram till att vi skulle va hemma cirka klockan 6 och darmed fa stabila 1,5 timmars somn att driva runt med i ett sondagsgalet Tokyo. Plus trolig bakfylla..
Men ut skulle vi fanioss. Och ut gick vi. Upp kom vi imorse. Och det gick bra, vi fann en park. La oss pa graset, dackade ett par timmar. Njot av bade livet och den den varma solen.. Vandrade runt i parker fulla med vackra manniskor som sysslade med diverse sporter och ovningar. De fikade, myste och njot av en ledig dag. Jag bjod in mig sjalv hoppade lite hopprep med ett gang japanska ungdomar.. Vi hade allmant mysigt. Vi spanade ocksa in Cosplay-zoku - de dar ungdomarna i totalt galna och farglada, flummiga klader som man alltid brukar se bilder av. Sondagar ar dagen da de brukar samlas i flock och lata turister i andra flockar ta massa bilder av dem. De var verkligen riktigt spejsade.
Tokyo sahar langt? Behover jag saga att jag redan ar fralst? Det ar Asien, fortfarande underbara Asien.. Men det finns anda en viss touch av Vast som man anda langtar lite efter. Lite mer liknande mentalitet.
Allt ar kitchigt, rosa och plast. Alla har rosa mobiler. Hello Kitty ar storre an Buddah.. Och manniskor ar sa fruktansvart trevliga. Inte sadar patrangande trevliga som de kanske kunde vara i Kina ibland -anfoll en i flock for att man var turist liksom. De har anda sitt eget space, som man dock ar mer an valkommen att joina.
Och..svenska man - slang er hart i vaggen! Nar det kommer till stilmedvetenhet och coola modiga kladstilar far japanen den tillsynes trendmedvetne svensken att framsta som nagot fran stenaldern.. Asiatiska man ar underskattade. Med underdrift!
Det ar nagot magiskt med denna stan. Kan dock inte satta fingret exakt pa var magin sitter.. Men jag har ett par dagar kvar att hitta det.
(resedagboken.se MathildaBrandin ett ord!)
Trodde vi. Fardigsminkade, superpeppade och med en stabilt paborjad flaska gin fick vi da nyheten... Vilken var att alla pa grund av en massive outbreak of swineflu var tvugna att lamna hostelet absolut senast klockan 08.00 dagen efter for att ge plats at en genomgaende sanering. varpa vi inte skulle fa tilltrade igen forran ca 15. BINGO. Efter en snabb kalkylering kom vi fram till att vi skulle va hemma cirka klockan 6 och darmed fa stabila 1,5 timmars somn att driva runt med i ett sondagsgalet Tokyo. Plus trolig bakfylla..
Men ut skulle vi fanioss. Och ut gick vi. Upp kom vi imorse. Och det gick bra, vi fann en park. La oss pa graset, dackade ett par timmar. Njot av bade livet och den den varma solen.. Vandrade runt i parker fulla med vackra manniskor som sysslade med diverse sporter och ovningar. De fikade, myste och njot av en ledig dag. Jag bjod in mig sjalv hoppade lite hopprep med ett gang japanska ungdomar.. Vi hade allmant mysigt. Vi spanade ocksa in Cosplay-zoku - de dar ungdomarna i totalt galna och farglada, flummiga klader som man alltid brukar se bilder av. Sondagar ar dagen da de brukar samlas i flock och lata turister i andra flockar ta massa bilder av dem. De var verkligen riktigt spejsade.
Tokyo sahar langt? Behover jag saga att jag redan ar fralst? Det ar Asien, fortfarande underbara Asien.. Men det finns anda en viss touch av Vast som man anda langtar lite efter. Lite mer liknande mentalitet.
Allt ar kitchigt, rosa och plast. Alla har rosa mobiler. Hello Kitty ar storre an Buddah.. Och manniskor ar sa fruktansvart trevliga. Inte sadar patrangande trevliga som de kanske kunde vara i Kina ibland -anfoll en i flock for att man var turist liksom. De har anda sitt eget space, som man dock ar mer an valkommen att joina.
Och..svenska man - slang er hart i vaggen! Nar det kommer till stilmedvetenhet och coola modiga kladstilar far japanen den tillsynes trendmedvetne svensken att framsta som nagot fran stenaldern.. Asiatiska man ar underskattade. Med underdrift!
Det ar nagot magiskt med denna stan. Kan dock inte satta fingret exakt pa var magin sitter.. Men jag har ett par dagar kvar att hitta det.
(resedagboken.se MathildaBrandin ett ord!)
Fenomenet Yuji
Vi overlevde i alla fall en natt.. Jag sov pa koksgolvet, pa tva filtar och min sovsack (som jag for ovrigt burit runt pa i en och en halv manad utan att ha nytta av, men den ar tydligen valdigt fin. Mossgron och knallorange, Och dyr) med huvudet under koksbordet, mitt bland brodsmulor och matrester, med en israelisk fot i ryggen och en sweater som huvudkudde. Men helt arligt sa har jag inte sovit sahar bra pa valdigt lange,, All in all trangs vi 14 pers i denna lilla lagenhet. 3 svesnkor, 2 aussies, 3 amerikaner, 2 danskor, 2 israeler, en finne och en japan - Yuji.
Nej, det ar inte som lyxhotellen vi ar vana vid, nej,
Yuji ar helt galen. Han har tagit emot couchsurfers under flera ar och har under denna tid endast varit ensam i sin lagenhet 3 dagar total tid.. Hans maxrekord med inneboende ar 18 pers pa en gang. Och personen som stannat langst stannade i 8 manader.. en schizofren amerikanska som trodde hon kom fran Sri Lanka stannade i 6 manader. Man behover inte betala honom om man inte vill, han lagar mer an garna mat till dig om han ar hemma. (Vilket han iofs sallan ar) Han sitter garna uppe och pratar med sina gaster i timmar efter han kommit hem vid 23-tiden.. Gar och lagger sig sist coh vaknar forst.
Yuji sager att han langt ifran jobbar lika mycket som andra japaner. Han jobbar "bara" fran 9 - 21, 5 dagar i veckan.. Ar endast ledig mandag tisdag, och jobbar i 99% av fallen over och arbetsdagen blir istallet cirka 7.30-23. Han saljer piano...
Myten om den konstant arbetande japanen ar mer an sann!
Dock gjorde vi igar ett beslut. Manniskorna -framforallt Yuji- ar helt otroliga, men tyvarr ar somn och vila ganska relevant nar man har tidspress pa en vecka i en stad man hade behovt minst en manad for att bli klar med.. Och darfor ska vi ikvall flytta tillbaks till ett hostel dar vi faktiskt kan sova i princip nar vi vill, och slippa koa till toan i en halvtimme varje kvall..samt kunna laga mat utan att forst behova grava sig igenom 5 meter djup smutsdisk. (Sistnamnda ar i och for sig ingen garanti pa hostel iheller...)
Ikvall ar det alltsa tillbaks till omradet Asakusa och hostelets ljuva varld..
To be continued.
Nej, det ar inte som lyxhotellen vi ar vana vid, nej,
Yuji ar helt galen. Han har tagit emot couchsurfers under flera ar och har under denna tid endast varit ensam i sin lagenhet 3 dagar total tid.. Hans maxrekord med inneboende ar 18 pers pa en gang. Och personen som stannat langst stannade i 8 manader.. en schizofren amerikanska som trodde hon kom fran Sri Lanka stannade i 6 manader. Man behover inte betala honom om man inte vill, han lagar mer an garna mat till dig om han ar hemma. (Vilket han iofs sallan ar) Han sitter garna uppe och pratar med sina gaster i timmar efter han kommit hem vid 23-tiden.. Gar och lagger sig sist coh vaknar forst.
Yuji sager att han langt ifran jobbar lika mycket som andra japaner. Han jobbar "bara" fran 9 - 21, 5 dagar i veckan.. Ar endast ledig mandag tisdag, och jobbar i 99% av fallen over och arbetsdagen blir istallet cirka 7.30-23. Han saljer piano...
Myten om den konstant arbetande japanen ar mer an sann!
Dock gjorde vi igar ett beslut. Manniskorna -framforallt Yuji- ar helt otroliga, men tyvarr ar somn och vila ganska relevant nar man har tidspress pa en vecka i en stad man hade behovt minst en manad for att bli klar med.. Och darfor ska vi ikvall flytta tillbaks till ett hostel dar vi faktiskt kan sova i princip nar vi vill, och slippa koa till toan i en halvtimme varje kvall..samt kunna laga mat utan att forst behova grava sig igenom 5 meter djup smutsdisk. (Sistnamnda ar i och for sig ingen garanti pa hostel iheller...)
Ikvall ar det alltsa tillbaks till omradet Asakusa och hostelets ljuva varld..
To be continued.
Surrealism..?
Vi hade last pa lite om fenomenet Couchsurfing - som basically gar ut pa att man blir medlem pa en hemsida dar man valkomnar besokare att fa sova pa ens soffa gratis i utbyte mot att man helt enkelt far sova pa hans eller hennes sova gratis om man kommer till namnde persons land. Enkelt, gratis.. och tillsynes valdigt prakiskt, ey?
Sa vad gjorde vi da, nar vi hamnade i denna fina stad man sa garna vill hanga i men dar boendet verkar va svindyrt.. Jo, vi blev medlemmar pa Couchsurfing.org och hamnade hos en kille - Yuji - och hans lilla kollektiv.. En liten tvaa som for tillfallet har ca 10 inneboende plus Yuji himself. "Sovrummet" har plats for ca 6 pers.. och vi - de tre senast inkomna blev forvisade till att sova i koket. Pa golvet.. Utan madrasser. Om nagon av de andra flyttar far vi sedermera tillgangen till det lyxiga sovrummet dar de redan i princip ligger pa varann.
Yuji ar en fd bartender, harstallt upp ca 10 flaskor finsprit i koket med forklaringen "Drinks for couchsurfers. Take what u want and pay what u think it`s worth.."
datoranvanding ar fri, koket ar non-limited. Mat finns ifall man inte skulle ha ngon for tillfallet.
Detta kanns aningen...absurt. Pa gransen till overkligt. Men det ar coolt. Det ar en jakla upplevelse och det ar...
GRATIS.
Sa vad gjorde vi da, nar vi hamnade i denna fina stad man sa garna vill hanga i men dar boendet verkar va svindyrt.. Jo, vi blev medlemmar pa Couchsurfing.org och hamnade hos en kille - Yuji - och hans lilla kollektiv.. En liten tvaa som for tillfallet har ca 10 inneboende plus Yuji himself. "Sovrummet" har plats for ca 6 pers.. och vi - de tre senast inkomna blev forvisade till att sova i koket. Pa golvet.. Utan madrasser. Om nagon av de andra flyttar far vi sedermera tillgangen till det lyxiga sovrummet dar de redan i princip ligger pa varann.
Yuji ar en fd bartender, harstallt upp ca 10 flaskor finsprit i koket med forklaringen "Drinks for couchsurfers. Take what u want and pay what u think it`s worth.."
datoranvanding ar fri, koket ar non-limited. Mat finns ifall man inte skulle ha ngon for tillfallet.
Detta kanns aningen...absurt. Pa gransen till overkligt. Men det ar coolt. Det ar en jakla upplevelse och det ar...
GRATIS.
Toookyo, you got the rhytm in you
Jahaa, da var man inte langre kvar i det ljuva Kina. Men daremot har vi nu intagit det intressanta landet lite mer nordost dar alla laser manga, klar sig galet, ater ra fisk och jobbar dygnet runt. Aven om vi bara hunnit se Tokyos flygplats, dess budget-metro, ett hostel samt ett supermarket.. sa sager magkanslan att detta kommer bli annu en hojdare. 16 dagar har vi pa oss att utforska detta land.. planen ar dock att vi i endast ska halla oss i Ｋｙｏｔｏ, Hiroshima och kora en hel veckas utforskande av detta enorma Tokyo.
I vilket fall, mellan Gui Lin och Tokyo spenderade vi ju ett antal dagar i crazy Hong Kong.. en stad som kort sagt ar den perfekta mixen mellan Kina och Europa. Samma goda mat, schyssta manniskor, men med de dar sakerna som man saknar hemifran.. typ supermarket dar man kan lasa pa forpackningarna vad det ar man koper, riktigt brod (iallafall ett brod som inte ar ljusvitt och supersotat), manniskor som forstar vad man sager..ni vet, basics.. men allt till kostnad av ett lite hogre pris. Men, nevermind. Det var en fin stad.
Men detta var anda inte hojdpunkten av var vistelse dar.. utan det var ju forst och framst det faktum att jag antligen fick traffa mina alskade Lundavanner Mira, Lisa och Karin som befunnit sig i Australien i en mindre evighet och som nu tog nagra dagars genomresa i HK. I deras underbara sallskap tog jag Tildalein och Nicky oss till paradiset en bit utanfor stan.. namligen Disneyland. Efter att jag och Tilda pratat om, planerat och dromt om detta i en mindre evighet gick antligen vara drommar i uppfyllesle. Och vi blev fem ar igen, dar vi sprang runt och dansade och sjong till gamla goda disneydangor, fotades och pussades med i stort sett alla figurer, samt akte Space Mountain tills vi blev snurriga. Efter 10 timmars vistelse i en magiskt latsasvarld fick vi till slut avrunda dagen med ett tjusigt fyrverkeri och ta oss hem - totalt shattered - och dromma vidare om tecknade figurer.. Omg, vilken dag.
Men, nu, ar jag i annu en dromvarld - namligen sushins (ni bor alla halla andan infor Tildas stundande sushi-debut. jag lovar att hon kommer alska det), geishans och sumobrottarens varld. Och om sexton dagar ar jag hemma med en extrem halt av Omega 3 i blodet och ni kommer alla fa varsin (minst) varm och superintelligent bamsekram.
(www.resedagboken.se MathildaBrandin ett ord)
Notera att min mobiltelefon ej langre har tackning har.. Den funkade i Ryssland, Mongoliet..Kina. Men inte i Japan.
Smart Telia, smart!
I vilket fall, mellan Gui Lin och Tokyo spenderade vi ju ett antal dagar i crazy Hong Kong.. en stad som kort sagt ar den perfekta mixen mellan Kina och Europa. Samma goda mat, schyssta manniskor, men med de dar sakerna som man saknar hemifran.. typ supermarket dar man kan lasa pa forpackningarna vad det ar man koper, riktigt brod (iallafall ett brod som inte ar ljusvitt och supersotat), manniskor som forstar vad man sager..ni vet, basics.. men allt till kostnad av ett lite hogre pris. Men, nevermind. Det var en fin stad.
Men detta var anda inte hojdpunkten av var vistelse dar.. utan det var ju forst och framst det faktum att jag antligen fick traffa mina alskade Lundavanner Mira, Lisa och Karin som befunnit sig i Australien i en mindre evighet och som nu tog nagra dagars genomresa i HK. I deras underbara sallskap tog jag Tildalein och Nicky oss till paradiset en bit utanfor stan.. namligen Disneyland. Efter att jag och Tilda pratat om, planerat och dromt om detta i en mindre evighet gick antligen vara drommar i uppfyllesle. Och vi blev fem ar igen, dar vi sprang runt och dansade och sjong till gamla goda disneydangor, fotades och pussades med i stort sett alla figurer, samt akte Space Mountain tills vi blev snurriga. Efter 10 timmars vistelse i en magiskt latsasvarld fick vi till slut avrunda dagen med ett tjusigt fyrverkeri och ta oss hem - totalt shattered - och dromma vidare om tecknade figurer.. Omg, vilken dag.
Men, nu, ar jag i annu en dromvarld - namligen sushins (ni bor alla halla andan infor Tildas stundande sushi-debut. jag lovar att hon kommer alska det), geishans och sumobrottarens varld. Och om sexton dagar ar jag hemma med en extrem halt av Omega 3 i blodet och ni kommer alla fa varsin (minst) varm och superintelligent bamsekram.
(www.resedagboken.se MathildaBrandin ett ord)
Notera att min mobiltelefon ej langre har tackning har.. Den funkade i Ryssland, Mongoliet..Kina. Men inte i Japan.
Smart Telia, smart!
En touch av den kinesiska landsbyggden
Var brittiska van Nicky och jag har kommit fram till varfor hon och jag alltid ar de eviga singlarna:
"We would rather spend money on food than on guys.."
Jag bor borja med att be om forlatelse for att jag ar samst pa att ladda upp bilder. Likasa om jag missar att svara pa diverse mejl och Facebook-inlagg. Men av nagon anledning ar kinesiska datorer fruktansvart brakiga och laskigt langsamma. I alla fall de jag blir tilldelad.
Vi befinner oss nu i staden Gui Lin - om vilken jag inte kan ge er nagon som helst fakta. Detta eftersom det endast ar ett langt stopp i en transportstracka mot var sista destination i detta underbara land - namligen Hong Kong. En stad som formodligen kommer skilja sig markant fran allt annat vi besokt.
Mycket har hant sen sist och jag ska forsoka fa med det mesta:
Vi avslutade var vistelse i Yangshou med ett besok i en lokal skola dar vi fick agera engelskalarare. Tva och tva blev vi tilldelade vars tva 40-minuterslektioner i klasser fran 3an till 6an. Jag och Tilda tog oss - totalt oforberedda - en 3a och en 4a. En sak ar saker, det ar FRUKTANSVART svart att lara ut ett sprak (som inte ens ar ens forsta) till ett gang totalt galna och odisciplinerade smakids i Kina nar man inte kan kinesiska... Men kul var det i varje fall. Och fina foton fick vi eftersom de ju ar kineser - och darmed alskar kameror. Och det var mint sagt intressant att fa komma in och se hur skolsystemet funkar har. Det byggs upp i princip pa samma satt som hos oss och ambitionerna ar valdigt hoga. Men tyvarr kravs det tonvis med resurser for att na upp till dessa. Vilka de tyvarr inte har. Den enda utrustning som fanns tillganglig i klassrummet var en svart tavla, en vit krita, en kinesisk flagga och en bildserie pa deras hjaltar: Marx, Engels, Mao och snubben som grundade nationalistprtiet (minns ej namn). Barnen hade sjalva ansvr for sina pennor, papper och larobocker (vilka de garna rev isonder ocg gjorde flygplan av..) De ar mer an oppna for att ta emot volontararbetare i den kinesiska skolan.. och jag maste medge att det ar frestande...
Sedan br det av till Chaolong - en liten by utanfor Yangshou - dar vi bodde mitt i bushen. Har akte vi bamby-rftar pa Li River och cyklade omkring pa landsbygden (riiiktigt harligt) och fick lunch hos en "lokal farmare" dar de utn forbehall hogg huvudet av en hona i koket under pagaende matlagning. Mitt framfor ogonen pa oss - och la sedan det dodsryckande djuret i en skal mitt pa golvet och lt blodet rinna av. Mysigt.
Sedan akte vi upp i bergen, bland alla risterasser och fick halsa pa oss olika lokala minoritetsbyar (om an valdigt - tyvarr - exploaterade av lyckosokande europeer som vill tjana pengar pa lyxtursim) dar vi i princip inte gjorde annat an att vandra, sova och ata. Helt okej for mig. Omgivningarna var ruskigt vackra och bergen sag - som Matilda sa fint beskrev det - ut som gigantiska broccolihuvudet. Allt vr gront och luften vr hog och fuktig. Lite pa gransen till regnskogsklimat.
Och jag hade dodat for att kunna kopa en kinesisk rishatt! Men eftersom jag da kommer va tvungen att bara den resten av resan kom Tilda pa tt jag formodligen kommer bli jagad i Japan eftersom japaner och kineser som bekant inte ar varldens basta vanner.. Sa jag hoppar over det.
Nu: Ata pa Pizza Hut (men GUD, vad hander med mig???) och sedan ett natt-tag mot Hong Kong och Disneyland:)
Jag kommer hem om 21 dagar! Ses snart! Saknar er mina kara!
"We would rather spend money on food than on guys.."
Jag bor borja med att be om forlatelse for att jag ar samst pa att ladda upp bilder. Likasa om jag missar att svara pa diverse mejl och Facebook-inlagg. Men av nagon anledning ar kinesiska datorer fruktansvart brakiga och laskigt langsamma. I alla fall de jag blir tilldelad.
Vi befinner oss nu i staden Gui Lin - om vilken jag inte kan ge er nagon som helst fakta. Detta eftersom det endast ar ett langt stopp i en transportstracka mot var sista destination i detta underbara land - namligen Hong Kong. En stad som formodligen kommer skilja sig markant fran allt annat vi besokt.
Mycket har hant sen sist och jag ska forsoka fa med det mesta:
Vi avslutade var vistelse i Yangshou med ett besok i en lokal skola dar vi fick agera engelskalarare. Tva och tva blev vi tilldelade vars tva 40-minuterslektioner i klasser fran 3an till 6an. Jag och Tilda tog oss - totalt oforberedda - en 3a och en 4a. En sak ar saker, det ar FRUKTANSVART svart att lara ut ett sprak (som inte ens ar ens forsta) till ett gang totalt galna och odisciplinerade smakids i Kina nar man inte kan kinesiska... Men kul var det i varje fall. Och fina foton fick vi eftersom de ju ar kineser - och darmed alskar kameror. Och det var mint sagt intressant att fa komma in och se hur skolsystemet funkar har. Det byggs upp i princip pa samma satt som hos oss och ambitionerna ar valdigt hoga. Men tyvarr kravs det tonvis med resurser for att na upp till dessa. Vilka de tyvarr inte har. Den enda utrustning som fanns tillganglig i klassrummet var en svart tavla, en vit krita, en kinesisk flagga och en bildserie pa deras hjaltar: Marx, Engels, Mao och snubben som grundade nationalistprtiet (minns ej namn). Barnen hade sjalva ansvr for sina pennor, papper och larobocker (vilka de garna rev isonder ocg gjorde flygplan av..) De ar mer an oppna for att ta emot volontararbetare i den kinesiska skolan.. och jag maste medge att det ar frestande...
Sedan br det av till Chaolong - en liten by utanfor Yangshou - dar vi bodde mitt i bushen. Har akte vi bamby-rftar pa Li River och cyklade omkring pa landsbygden (riiiktigt harligt) och fick lunch hos en "lokal farmare" dar de utn forbehall hogg huvudet av en hona i koket under pagaende matlagning. Mitt framfor ogonen pa oss - och la sedan det dodsryckande djuret i en skal mitt pa golvet och lt blodet rinna av. Mysigt.
Sedan akte vi upp i bergen, bland alla risterasser och fick halsa pa oss olika lokala minoritetsbyar (om an valdigt - tyvarr - exploaterade av lyckosokande europeer som vill tjana pengar pa lyxtursim) dar vi i princip inte gjorde annat an att vandra, sova och ata. Helt okej for mig. Omgivningarna var ruskigt vackra och bergen sag - som Matilda sa fint beskrev det - ut som gigantiska broccolihuvudet. Allt vr gront och luften vr hog och fuktig. Lite pa gransen till regnskogsklimat.
Och jag hade dodat for att kunna kopa en kinesisk rishatt! Men eftersom jag da kommer va tvungen att bara den resten av resan kom Tilda pa tt jag formodligen kommer bli jagad i Japan eftersom japaner och kineser som bekant inte ar varldens basta vanner.. Sa jag hoppar over det.
Nu: Ata pa Pizza Hut (men GUD, vad hander med mig???) och sedan ett natt-tag mot Hong Kong och Disneyland:)
Jag kommer hem om 21 dagar! Ses snart! Saknar er mina kara!