Vart är kvinnligheten på väg?
Jag tror precis jag dog lite. En död orsakad av ett skräckblandat asgarv. Jag har läst överallt om den svensk/amerikanska lyxfrun Anna Anka och hennes uttalande. Men jag har varken sett Hollywoodfruar eller hört henne säga eller skriva något själv.. Så jag tog tag i saken. Gick in på Newsmill och läste hennes omtalade krönika:
http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/jag-vill-bli-en-forebild-svenska-kvinnor
Och jag bara säga.. OMG. Jag hoppas verkligen att bruden skämtar. Inte ens i det religionsmissbrukande plastlandet i väst kan man väl bli så fruktansvärt hjärntvättad??!
Efter en del sexuella övertramp från snubbar som för min del resulterat i ilska och tårar - där snubben verkligen sett mig exakt som denna kvinna vill bli sedd - har jag alltid konstaterat att det är killen i fråga som är vrickad. Att han har fått en lite sned kvinnosyn baserad på den fiktiva bilden av brudarna i Slitz och Playboy. Att det egentligen är lite synd om honom att han aldrig fått träffa och umgås med en äkta kvinna av kött och blod och med en hjärna att tänka med.. Men, efter att ha läst och fått ta del av hennes syn på saken - då förstår jag ju de pantade killarnas agerande. Till hundra procent. Jag är mörkrädd.
Men, också mycket glad att jag träffat (peppar peppar ta i trä) någon som fattat att jag inte delar hennes livssyn nånstans. Och att jag faktiskt har något ovanför nyckelbenen också.. Faktiskt.
Nu ska jag gå och tröstäta efter denna traumatiska läsning. För min vackra, underbara, fina och älskade mamma har kokt risgrynsgröt. Min bästa gröt. Fast det är hundra år till jul. Bara för att det är så jävla gott och för att hon är bäst i världen.