janne janne. janne, jaaaanne
Prag 07. Behövs det en närmare förklaring?
Resan dit var ju något av det sjukaste jag varit med om. Aspackade malmöbor (och senare även lundabor), extrema mängder (ren) sprit, skithög musik och fjolliga tjeckien-ramsor kan faktiskt ibland bli lite för mycket på en nästan 15 timmar lång bussresa.... Och när somliga dessutom började använda den stackars lilla busstoaletten som rökrum lyckades denna "fest" till och både nomineras till och vinna kategorin Årets mest Patetiska.
Men efter denna misär blev resan faktiskt mest lyckad. Trevliga utekvällar med - i varje fall för min del - måttliga mängder alkohol och sköna långa shoppindagar i stan är en lyckad kombination under ett rimligt antal dagar. Det vill säga cirka 3 stycken. Sen lovar jag dig, kära läsare, att sömn är det enda din trötta kropp strävar efter. För när Stina Gardeståhl - renlighetens och bekvämlighetens stora beundrare - somnar som en liten bebis med en filt direkt på heltäckningsmattan på färjan M/S Prins Frederik mellan Rostock och Gedser, ja då är det äkta utmattning vi talar om.
Lyckat nog har jag (och förmodligen 90% av alla gymnasietreor som befunnit sig i Prag förra helgen) dragit på mig en kraftigt förkylning och ett rejält halsont. Detta får ju till föjd av att jag tvingas ta det kraftigt lungt eftersom det på fredag nalkas nya äventyr - nämligen !siesta! (spana in paradiset här http://www.markan.se/siesta2007/)
Dettta innebär en läskande fruktsallad av saftiga, söta och syrliga och otrligt välsmakande artister, havregrynsgröt på spritkök på morgnarna, solsken, söta poppojkar (I hope) och rosa rosévin. YUMMI .
Så nu ska jag in i garderoben och damma av mina gamla converse, för nu är det dags för feeestival.
Resan dit var ju något av det sjukaste jag varit med om. Aspackade malmöbor (och senare även lundabor), extrema mängder (ren) sprit, skithög musik och fjolliga tjeckien-ramsor kan faktiskt ibland bli lite för mycket på en nästan 15 timmar lång bussresa.... Och när somliga dessutom började använda den stackars lilla busstoaletten som rökrum lyckades denna "fest" till och både nomineras till och vinna kategorin Årets mest Patetiska.
Men efter denna misär blev resan faktiskt mest lyckad. Trevliga utekvällar med - i varje fall för min del - måttliga mängder alkohol och sköna långa shoppindagar i stan är en lyckad kombination under ett rimligt antal dagar. Det vill säga cirka 3 stycken. Sen lovar jag dig, kära läsare, att sömn är det enda din trötta kropp strävar efter. För när Stina Gardeståhl - renlighetens och bekvämlighetens stora beundrare - somnar som en liten bebis med en filt direkt på heltäckningsmattan på färjan M/S Prins Frederik mellan Rostock och Gedser, ja då är det äkta utmattning vi talar om.
Lyckat nog har jag (och förmodligen 90% av alla gymnasietreor som befunnit sig i Prag förra helgen) dragit på mig en kraftigt förkylning och ett rejält halsont. Detta får ju till föjd av att jag tvingas ta det kraftigt lungt eftersom det på fredag nalkas nya äventyr - nämligen !siesta! (spana in paradiset här http://www.markan.se/siesta2007/)
Dettta innebär en läskande fruktsallad av saftiga, söta och syrliga och otrligt välsmakande artister, havregrynsgröt på spritkök på morgnarna, solsken, söta poppojkar (I hope) och rosa rosévin. YUMMI .
Så nu ska jag in i garderoben och damma av mina gamla converse, för nu är det dags för feeestival.
Praaaahaaaa
Väskan är nästan packad. Jag har pluggat som en galning. Snutit mig femtusenfyrahundranittielva gånger. Hostat så att mina stämband blivit tunnslitna. Jag har lidit, alltså. Något fruuuuktansvärt. (ja, fy fan!)
Men nu jävlar. Imorgon bär det av. Prag alltså, en himla trevlig stad. Det måste jag av egen erfarenhet säga. Hela min garderob har på ett oförklarligt sätt hamnat i väskan och samtidigt känns det som om jag glömt hälften. Och det roligaste av allt var när jag och Tilda precis konstaterade att...
Just det! Man ska ha vanliga kläder också, inte bara festkläder och skyhöga klackar. För... det finns ju faktiskt några timmar mitt på dagen som vi inte kommer tillbringa på en klubb med en något för hög promillehalt tillsammans med australienare, norrmän, sliskiga italienare och djävulska menthol-cigaretter tända i filtret. Men DOCK, utan Boten Anna. Så är det ju faktiskt.
Så, när vi konstaterat detta så insåg jag att min väska var aaaalldeles för liten så nu får jag alltså ge mig upp på vinden och söka efter det stora artilleriet dårå.
Imorse gick jag upp tidigt och påtade ihop en flummig analys som förhoppningsvis säkrar mitt betyg i min hatkurs Religion B (och detta beror INTE på ämnet i sig, det säger jag er), filade lite på mina kunskaper inom natur och putsade på en annan analys rörande modern konst. Utmattad, några timmarna senare, inser jag att detta - om inte någon lärare får ett svårt psykiskt anfall - i stort sett var det sista jag behöver lägga ner nån större energi på under min gymnasietid... Behöver jag tillägga att jag av lycka hoppade minst två meter upp i luften?
Det finns bara ett ord. Det stavas: L-Y-C-K-A
Vi ses i PRAG, älskade vänner!
Men nu jävlar. Imorgon bär det av. Prag alltså, en himla trevlig stad. Det måste jag av egen erfarenhet säga. Hela min garderob har på ett oförklarligt sätt hamnat i väskan och samtidigt känns det som om jag glömt hälften. Och det roligaste av allt var när jag och Tilda precis konstaterade att...
Just det! Man ska ha vanliga kläder också, inte bara festkläder och skyhöga klackar. För... det finns ju faktiskt några timmar mitt på dagen som vi inte kommer tillbringa på en klubb med en något för hög promillehalt tillsammans med australienare, norrmän, sliskiga italienare och djävulska menthol-cigaretter tända i filtret. Men DOCK, utan Boten Anna. Så är det ju faktiskt.
Så, när vi konstaterat detta så insåg jag att min väska var aaaalldeles för liten så nu får jag alltså ge mig upp på vinden och söka efter det stora artilleriet dårå.
Imorse gick jag upp tidigt och påtade ihop en flummig analys som förhoppningsvis säkrar mitt betyg i min hatkurs Religion B (och detta beror INTE på ämnet i sig, det säger jag er), filade lite på mina kunskaper inom natur och putsade på en annan analys rörande modern konst. Utmattad, några timmarna senare, inser jag att detta - om inte någon lärare får ett svårt psykiskt anfall - i stort sett var det sista jag behöver lägga ner nån större energi på under min gymnasietid... Behöver jag tillägga att jag av lycka hoppade minst två meter upp i luften?
Det finns bara ett ord. Det stavas: L-Y-C-K-A
Vi ses i PRAG, älskade vänner!
en ytterst liiten up to date
Woh, vad jag plötsligt åter fick arslet fullt av saker att ta tag i. Skola, jobb och plikter. Bla bla blaaa. Och dagarna i skolan har känts så otroligt långa (även om undertecknad på olika sätt lyckats missa över hälften av veckans lektioner) utan min kära Sara. Att inte få höra ett endaste ord från henne (inte ens ett ååååh, vad jag är trött på den här skolaaan) eller få se hennes avundsvärda bambi-ögon på en hel vecka har verkligen hällt sirap i tiden - dvs gjort den fruuktansvärt trögflytande.
Men what the fuck. Nästa vecka är det PRAG, vänner. Inte för att jag fattat det än, men herrejävlar vad kul det kommer bli. Jag kan inte bärga mig tills jag o Tilda gör repris på vår feta resa i somras. Och jag ser fram emot en djupdykning bland alla olika nationaliteter.. Gärna australienare och norrmän, tack.
Men först lite plugg, jobb och tråkigheter. Puh.
Men what the fuck. Nästa vecka är det PRAG, vänner. Inte för att jag fattat det än, men herrejävlar vad kul det kommer bli. Jag kan inte bärga mig tills jag o Tilda gör repris på vår feta resa i somras. Och jag ser fram emot en djupdykning bland alla olika nationaliteter.. Gärna australienare och norrmän, tack.
Men först lite plugg, jobb och tråkigheter. Puh.