Sparris sparris i leran dar
Sa, befinner mig just nu i Mildura - en oas mitt i kalaste oken - i sydostra Aussie. Har plockas det sparris tills handerna ar kladda i blasor... och resten av mig i rod lera.
Jag har nog snart gjort allt som finns att gora i fruktplockningsvarlden, tror jag.
For ovrigt gar livet ganska bra... aven om det aldrig kommer bli som det var med Sanne. (behover nog inte ens beskriva min saknad i ord..den ar stor. och jag ar fortfarande ytterst halv) Men jag har hittat en del nya o trevliga vanner o bekanta som man kan leka med. och ett par asiater som bjuder pa mat.. det basta av allt. OCH - till min stora gladje - imorgon kommer lilla Marie hit och jobbar och bor med mig. Vilket kommer bli valdigt trevligt.
Lanar en laptop av spanska room mate sa jag maste halla mig koortfattad...
Men, jag har det bra, jag lever, jag sakner er (och min slemmis) OCH jag borjar faktiskt fa ratt grav hemlangtan.
Just for att jag alskar er. Alldeles for mkt:)
Jag har nog snart gjort allt som finns att gora i fruktplockningsvarlden, tror jag.
For ovrigt gar livet ganska bra... aven om det aldrig kommer bli som det var med Sanne. (behover nog inte ens beskriva min saknad i ord..den ar stor. och jag ar fortfarande ytterst halv) Men jag har hittat en del nya o trevliga vanner o bekanta som man kan leka med. och ett par asiater som bjuder pa mat.. det basta av allt. OCH - till min stora gladje - imorgon kommer lilla Marie hit och jobbar och bor med mig. Vilket kommer bli valdigt trevligt.
Lanar en laptop av spanska room mate sa jag maste halla mig koortfattad...
Men, jag har det bra, jag lever, jag sakner er (och min slemmis) OCH jag borjar faktiskt fa ratt grav hemlangtan.
Just for att jag alskar er. Alldeles for mkt:)
Lonely
Saa, dar stack hon! MIN ALSKADE SANNE!!!
Det gor ont ont ont. Och jag grater, faktiskt. Ett halvar. Inte varit utan henne ens ett dygn pa denna tid.
Och nu...
Pa en buss..och..POFF. Borta.
Och jag ensam ocg frusen i ett kallt hostigt Melbourne med en nykopt halsduk.
Sniff,
Det gor ont ont ont. Och jag grater, faktiskt. Ett halvar. Inte varit utan henne ens ett dygn pa denna tid.
Och nu...
Pa en buss..och..POFF. Borta.
Och jag ensam ocg frusen i ett kallt hostigt Melbourne med en nykopt halsduk.
Sniff,
Snart ar jag ensam...
Da var man i Melbourne, da. Nagot av det finaste i stadsvag jag nansin besokt, faktiskt. Och saaa mycket shopping, cafeer och cosy restauranger.. och SA lite pengar. Livet ar orattvist.
Men.. nar Sanne lamnat mig totalt ensam i denna stora kontinent ska jag ta mig an vindruvor (aningen lattare an foregaende frukt jag jobbade med..) i Mildura. Vilket andrade mina planer (formodligen) pa Tasmanien och tar mig upp till Adelaide tva veckor senare och tillbaka till Melbourne via Great Ocean Road dar jag planerar att spendera ett par dollar eller tva... eller tills de tar slut. Det gor anda inget... for min pappa sa att min mamma skulle ta med planboken till Malaysia.
Sydney var for ovrigt otroligt trevligt. Fyra dagar av massa gamla polare. Forst Elina och Marie och sedan vara underbara genomgulliga superpojkar fran Finnspang. Melker, Fredda, Nisse och ROOOOBERT. Allihop pa en gang. Och som vanligt var det hejda igen pa obestamd framtid nar vi skulle aka... Och med nya funderingar for mitt snurriga huvud att ta tag i.
Men, de finns i alla fall i Sverige, aven om de ar en bit bort. Och for ovrigt bor jag tipsa om en hemsida ni bor besoka. Sidan i fraga existerar dock inte an, men lagg anda namnet pa minnet for den kommer sla hart:
www.planeradinfyllamednils.nu
Bor aven citera mitt och Sannes samtal over var dagliga grotfrukost med honung och sojamjolk:
Stina: Alltsa, nar jag var liten fick jag gora varsta helrenoveringen for att kunna andas och sant.. Nar jag opererade ut mina halsmandlar tog dom ut mina polyper och tomde en vatskesamling bakom mina oron. jag kande mig som en ny manniska, typ!
(Ett par sekunders tystnad foljer har och Sanne funderar)
Sanne: Men alltsa... da var verkligen alla dina hal igentappta. Gjorde du allt genom roven da, eller?
SANNE, LAMNA MIG INTE!
Men.. nar Sanne lamnat mig totalt ensam i denna stora kontinent ska jag ta mig an vindruvor (aningen lattare an foregaende frukt jag jobbade med..) i Mildura. Vilket andrade mina planer (formodligen) pa Tasmanien och tar mig upp till Adelaide tva veckor senare och tillbaka till Melbourne via Great Ocean Road dar jag planerar att spendera ett par dollar eller tva... eller tills de tar slut. Det gor anda inget... for min pappa sa att min mamma skulle ta med planboken till Malaysia.
Sydney var for ovrigt otroligt trevligt. Fyra dagar av massa gamla polare. Forst Elina och Marie och sedan vara underbara genomgulliga superpojkar fran Finnspang. Melker, Fredda, Nisse och ROOOOBERT. Allihop pa en gang. Och som vanligt var det hejda igen pa obestamd framtid nar vi skulle aka... Och med nya funderingar for mitt snurriga huvud att ta tag i.
Men, de finns i alla fall i Sverige, aven om de ar en bit bort. Och for ovrigt bor jag tipsa om en hemsida ni bor besoka. Sidan i fraga existerar dock inte an, men lagg anda namnet pa minnet for den kommer sla hart:
www.planeradinfyllamednils.nu
Bor aven citera mitt och Sannes samtal over var dagliga grotfrukost med honung och sojamjolk:
Stina: Alltsa, nar jag var liten fick jag gora varsta helrenoveringen for att kunna andas och sant.. Nar jag opererade ut mina halsmandlar tog dom ut mina polyper och tomde en vatskesamling bakom mina oron. jag kande mig som en ny manniska, typ!
(Ett par sekunders tystnad foljer har och Sanne funderar)
Sanne: Men alltsa... da var verkligen alla dina hal igentappta. Gjorde du allt genom roven da, eller?
SANNE, LAMNA MIG INTE!
Back in the big city of Sydney
So, da var man tillbaka dar man borjade.Dock ar det inte helt slut an... Fast jag maste medge att jag borjar kanna att tiden rinner ut. 40-nagot dagar kvar nu. Sinnes. Och Sanne lamnar mig inom sa kort tid att jag inte vill prata om det.. Jag menar, prova du att ga utan ditt ena ben. Det blir inte latt..
Men planen ar Melbourne foljt av ett par veckor av fruktplockning (tror ni jag har tillracklig erfarenhet?) och sedan en bat ner till den lilla on i soder. Lilla sota Tassie. Svindyrt, men det far det vara vart fanimig.
Sen borjar man tanka pa alla man kommer lamna, alla jag kommer sakna.... och alla de jag formodligen ldrig kommer traffa igen. Sen tanker man forstas aven pa de man mot sin vilja kommer sakna och de man borde vara lycklig att man aldrig kommer traffa igen.... trots allt.
Men mest av allt tanker man pa alla er darhemma. Snart kommer ni vara lika konkreta, lika krambara och lika pa riktigt som ni var for ett halvar sedan. Det ar sinnes.
Jag tjuvstartadeidag genom att traffa min kara gamla skolmates Elina och Marie pa stan idag. Visserligen ett planerat mote, men fyfan vad det kandes knasigt. I vilket fall, imorgon star det utgang pa schemat. Med GAMLA polare.
Shit.
Men planen ar Melbourne foljt av ett par veckor av fruktplockning (tror ni jag har tillracklig erfarenhet?) och sedan en bat ner till den lilla on i soder. Lilla sota Tassie. Svindyrt, men det far det vara vart fanimig.
Sen borjar man tanka pa alla man kommer lamna, alla jag kommer sakna.... och alla de jag formodligen ldrig kommer traffa igen. Sen tanker man forstas aven pa de man mot sin vilja kommer sakna och de man borde vara lycklig att man aldrig kommer traffa igen.... trots allt.
Men mest av allt tanker man pa alla er darhemma. Snart kommer ni vara lika konkreta, lika krambara och lika pa riktigt som ni var for ett halvar sedan. Det ar sinnes.
Jag tjuvstartadeidag genom att traffa min kara gamla skolmates Elina och Marie pa stan idag. Visserligen ett planerat mote, men fyfan vad det kandes knasigt. I vilket fall, imorgon star det utgang pa schemat. Med GAMLA polare.
Shit.
Tankte avsluta dagens inlagg med mitt favoritcitat uttalat av Frankie, min irlandska Messias:
Love many
Trust few
But always row your own canoe
Trust few
But always row your own canoe
Sjuk i betongstaden - Stina tycker synd om sig sjalv nar ingen annan ar tillganglig
JAG AR SJUK!
Stackars stackars miiig!
Det enda min lata kropp orkar ta sig an ar att satta sig framfor den fyrkantiga pengaforintaren - namligen datorn. Global Gossip ligger inte alldeles for langt fran vart lyxiga hostel. Ett hostel som for ovrigt ar sjuuukt lyxigt. De har gratis tacken och kuddar som till och med ar tjocka och - hor och hapna - de har SANGLAMPOR! Vilket innnebar att man kan lasa precis hur lange man vill pa kvallarna utan att stora andra. Varldens basta hostel att vara sjuk pa.
For det AR synd om mig.. Jag lag i sangen 13 timmar i strack och var SA sjuk. Sen gick jag upp och at frukost och sen gick jag och la mig ett par timmar igen och OJ sa sjuk jag var. Snart ska jag ga tillbaka och vara ANNU sjukare. Har sakert 50 graders feber. Minst.
Det ar till med sa synd om mig att Sanne och jag fick ga ga ut och ata sushi och sen fick hon bjuda mig pa en mud scone fran baker's delight sa att jag - om mojligt - nagonsin blir frisk igen.
Ni maste nog ringa mig hemmifran nu och saga hej och prata med mig. Eller..det kanske far bli ett hejda. For jag dor nog snart. Nu har jag sakert 60 graders feber, sa jag maste ga och lagga mig igen.
Har jag sagt att jag alskar er?
Stackars stackars miiig!
Det enda min lata kropp orkar ta sig an ar att satta sig framfor den fyrkantiga pengaforintaren - namligen datorn. Global Gossip ligger inte alldeles for langt fran vart lyxiga hostel. Ett hostel som for ovrigt ar sjuuukt lyxigt. De har gratis tacken och kuddar som till och med ar tjocka och - hor och hapna - de har SANGLAMPOR! Vilket innnebar att man kan lasa precis hur lange man vill pa kvallarna utan att stora andra. Varldens basta hostel att vara sjuk pa.
For det AR synd om mig.. Jag lag i sangen 13 timmar i strack och var SA sjuk. Sen gick jag upp och at frukost och sen gick jag och la mig ett par timmar igen och OJ sa sjuk jag var. Snart ska jag ga tillbaka och vara ANNU sjukare. Har sakert 50 graders feber. Minst.
Det ar till med sa synd om mig att Sanne och jag fick ga ga ut och ata sushi och sen fick hon bjuda mig pa en mud scone fran baker's delight sa att jag - om mojligt - nagonsin blir frisk igen.
Ni maste nog ringa mig hemmifran nu och saga hej och prata med mig. Eller..det kanske far bli ett hejda. For jag dor nog snart. Nu har jag sakert 60 graders feber, sa jag maste ga och lagga mig igen.
Har jag sagt att jag alskar er?
Heartbreaking Goodbyes
Det ar verkligen inte varje dag man hittar varldens coolaste lilla irlandare, varldens sjukaste, storsta, underbaraste och konstigaste Manchester-dude och varldens mest intelligenta, fysikalskande och snallaste snubbe fran Newcastle pa en och samma gang. Inte brukar man spendera 24 timmar om dygnet i tre veckors tid med dem iheller. Ute i leran pa melonfaltet, inne bland lastpallarna och melonladarona i packingshedet..atande, sovande brakande, skrikande, skrattande i en smutisg husvagn tillsammans med den overintelligenta husmusen Gosta-Fredric och hans kackerlackspolare. Man vaxer ihop. Oavsett hur olika man ar fran borjan.
Tre okanda snubbar har pa denna tid blivit som mina broder jag maste ta hand om. Laga mat at dem, skalla pa dem nar de inte diskar och plockar undan, saga at dem att inte dricka for mycket och allmant ta hand om dem... och alska dem. Rara smapojkar.
FAN VAD JAG SAKNAR DEM!
Vi lamnade dem vind for vag igar. I Noosa. Efter en minst sagt dramatisk men underbar helg. Nu ar det bara jag och Sanne, vilket konstigt nog i princip ar forsta gangen sen de forsta veckorna vi spenderade i Sydney. Men det ar underbart. For hon lamnar mig och detta landet om 20 dagar idag, vilket kommer kannas som att bli avsagad pa mitten. Min alskade alskade siamesiska slemhog...
MEN, vi ska ha en otroligt ljuv sista tid illsammans har innan. Och den borjar idag i Brisbane - Betongstaden och gar vidare ner langs glassiga Guldkusten och slutar i Melbourne. Sen far vi se var Stinelinen hamnar, troligen i Tasmanien till att borja med.
So, well... alla ni med tillgang till Facebook ombedes att ta en titt pa vara nya bilder fran var senaste tid av hart arbete och familjeliv.
Jag alskar er alla! Jag ar hemma om exakt 51 dagar. Hall ut.
Tre okanda snubbar har pa denna tid blivit som mina broder jag maste ta hand om. Laga mat at dem, skalla pa dem nar de inte diskar och plockar undan, saga at dem att inte dricka for mycket och allmant ta hand om dem... och alska dem. Rara smapojkar.
FAN VAD JAG SAKNAR DEM!
Vi lamnade dem vind for vag igar. I Noosa. Efter en minst sagt dramatisk men underbar helg. Nu ar det bara jag och Sanne, vilket konstigt nog i princip ar forsta gangen sen de forsta veckorna vi spenderade i Sydney. Men det ar underbart. For hon lamnar mig och detta landet om 20 dagar idag, vilket kommer kannas som att bli avsagad pa mitten. Min alskade alskade siamesiska slemhog...
MEN, vi ska ha en otroligt ljuv sista tid illsammans har innan. Och den borjar idag i Brisbane - Betongstaden och gar vidare ner langs glassiga Guldkusten och slutar i Melbourne. Sen far vi se var Stinelinen hamnar, troligen i Tasmanien till att borja med.
So, well... alla ni med tillgang till Facebook ombedes att ta en titt pa vara nya bilder fran var senaste tid av hart arbete och familjeliv.
Jag alskar er alla! Jag ar hemma om exakt 51 dagar. Hall ut.