Tyskar och Svenskar i oknen
Sa, efter en ljuv sista vecka ute pa farmen beslutade vi tillslut att lamna den och bege oss vidare. Vart nasta stopp efter ett par chilla dagar pa hostelet Melaleuca i Darwin med BBQ och karlek tillsammans med vara ljuva skandinaviska superpojkar skulle bli Kakadu Nationalpark.
Sa hejda till dem, see u in Alice and Cairns. Hej Kaakaduu.
Helt javla amazing. En nationalpark storre an Sjalland fylld med krokodiler, sjuka faglar, giftiga ormar, vilda hastar ofantliga mangder wallbies och alla andra djur du kan tanka dig. och alla i size XXL. Naturen var otrolig. Dar fanns allt: djungel, stapp, halvoken, vatmark.. you name it. Allt var underbart....allt utom det mest forekommande djuret: namligen myggasen. Men det problemet loses (delvis) med enorma mangder myggspray.
Vi spanade aven in Aboriginal Rock Art i Ubirr och Nourlangie Rocks och for er som undrar; de AR magiska. helt otroliga. Vi fick aven en snabb-lektiin i aborginsk kultur och levnad. Sa intressant att jag var tvungen att kopa en bok om aborginsk historia. Och ju mer jag lar mig om europas intrang i deras liv desto mer skams jag som en skabbig hund for mitt urpsung och min hudfarg. det gor ont att se de stackarna i ogonen pa gatorna. Aussie ar deras land och de hade sakerligen delat med sig frivilligt om de bara hade fatt lite respekt och forstaelse i utbyte.
Men i varje fall, ursakta mitt avbrott.
Tillbaka till Kakadu. Vi fick aven bada vid mest otroliga vattenfall och sjoar. Riktigt ljuvligt. Sen campade vi. Under bar himmel...tankte vi. Vi raknade inte med att den skulle oppna sig och slappa ut ofantliga mangder vatten over oss. Men asch, vi hade ju talt. Jo.. men aven forsedda med hal. Markte vi. Sa dar blev en skon och blot natt med uppvaknande i en lerpol. YUM.
Men..tillbaka till Darwin tre dagar senare. Nu ville vi soderut. Vi ville ha annu mer varme, mer sand flugor och mindre myggor.
Och sa blev det. Vi och vara tyskor raggade upp en skon hippiesnubbe med en cosy turnebuss inredd med fluffiga kuddar och touched av en doft av rokelse. Snubben, aven kallad Robbie, delade hjartligt bensinkostnaden med oss och ca 26 timmar av ihardigt korade senare hade vi tagit oss genom halva landet. Resan var varm och svettig, den enda ACn vi hade var i form av nerrullade sidofonster. Roven varkte och kanslen forsvann, men hur coolt ar det inte att aka hippiebuss genom halva australien? Roadtrip bigtime.
Vi anlande till denna ljuva lilla hala (man far klaustrofobi efter tva dagar, dock) med stekande sol och skona aussies och en farvanande stor andel aborginer, som verkligen ar otoligt trevliga om man ger dem tid. Vi tog in pa Annies Place, det finaste och vanligaste hostelet pa hela resan, this far. Som sa passande ar foorsett med bilder av nakna valsvarvade man pa damtoan. we likeiliiike!
och sen hittade vi gratis internet, sa till oh med denna lata manniskan kunde uppdatera sin reseinfo. Saa, MASSA nya bilder finnes pa foljande lankar:
http://www.facebook.com/album.php?aid=31251&l=21cff&id=717721884
http://www.facebook.com/album.php?aid=31253&l=7c6f9&id=717721884
http://www.facebook.com/album.php?aid=31254&l=c4ee3&id=717721884
Imorgon bar det av till Kings Canyon, Kata Tjuta och ULURU - the biiiig stone.
Sa hejda till dem, see u in Alice and Cairns. Hej Kaakaduu.
Helt javla amazing. En nationalpark storre an Sjalland fylld med krokodiler, sjuka faglar, giftiga ormar, vilda hastar ofantliga mangder wallbies och alla andra djur du kan tanka dig. och alla i size XXL. Naturen var otrolig. Dar fanns allt: djungel, stapp, halvoken, vatmark.. you name it. Allt var underbart....allt utom det mest forekommande djuret: namligen myggasen. Men det problemet loses (delvis) med enorma mangder myggspray.
Vi spanade aven in Aboriginal Rock Art i Ubirr och Nourlangie Rocks och for er som undrar; de AR magiska. helt otroliga. Vi fick aven en snabb-lektiin i aborginsk kultur och levnad. Sa intressant att jag var tvungen att kopa en bok om aborginsk historia. Och ju mer jag lar mig om europas intrang i deras liv desto mer skams jag som en skabbig hund for mitt urpsung och min hudfarg. det gor ont att se de stackarna i ogonen pa gatorna. Aussie ar deras land och de hade sakerligen delat med sig frivilligt om de bara hade fatt lite respekt och forstaelse i utbyte.
Men i varje fall, ursakta mitt avbrott.
Tillbaka till Kakadu. Vi fick aven bada vid mest otroliga vattenfall och sjoar. Riktigt ljuvligt. Sen campade vi. Under bar himmel...tankte vi. Vi raknade inte med att den skulle oppna sig och slappa ut ofantliga mangder vatten over oss. Men asch, vi hade ju talt. Jo.. men aven forsedda med hal. Markte vi. Sa dar blev en skon och blot natt med uppvaknande i en lerpol. YUM.
Men..tillbaka till Darwin tre dagar senare. Nu ville vi soderut. Vi ville ha annu mer varme, mer sand flugor och mindre myggor.
Och sa blev det. Vi och vara tyskor raggade upp en skon hippiesnubbe med en cosy turnebuss inredd med fluffiga kuddar och touched av en doft av rokelse. Snubben, aven kallad Robbie, delade hjartligt bensinkostnaden med oss och ca 26 timmar av ihardigt korade senare hade vi tagit oss genom halva landet. Resan var varm och svettig, den enda ACn vi hade var i form av nerrullade sidofonster. Roven varkte och kanslen forsvann, men hur coolt ar det inte att aka hippiebuss genom halva australien? Roadtrip bigtime.
Vi anlande till denna ljuva lilla hala (man far klaustrofobi efter tva dagar, dock) med stekande sol och skona aussies och en farvanande stor andel aborginer, som verkligen ar otoligt trevliga om man ger dem tid. Vi tog in pa Annies Place, det finaste och vanligaste hostelet pa hela resan, this far. Som sa passande ar foorsett med bilder av nakna valsvarvade man pa damtoan. we likeiliiike!
och sen hittade vi gratis internet, sa till oh med denna lata manniskan kunde uppdatera sin reseinfo. Saa, MASSA nya bilder finnes pa foljande lankar:
http://www.facebook.com/album.php?aid=31251&l=21cff&id=717721884
http://www.facebook.com/album.php?aid=31253&l=7c6f9&id=717721884
http://www.facebook.com/album.php?aid=31254&l=c4ee3&id=717721884
Imorgon bar det av till Kings Canyon, Kata Tjuta och ULURU - the biiiig stone.
forlaaaat!
jag ar saaamst pa att svara till folk. jag ar samst pa att lagga upp bilder och jag var till och med langsammare an sanne i duschen idag! JAG AR EN LAT MANNISKA.
I vilket fall, i Cairns, mina vanner, om en vecka eller tva, DA ska jag lagga upp massor av bilder och svara pa ALLA mejl. Eller i varje fall forsoka.
Idag ar jag aven sa dalig att jag inte hinner skriva en ordentlig blogg ens. Men en short version av laget ar: Vi anlande nyss fran en tredagars tur i kakadu national park och det var nagot av det fetaste an salange, det lovar jag!
Och imorgon bar det av i riktning alice springs skorpioner, bushflies och massa MASSA oken.
MItt hjarta alskar er alla, trots att jag ar lat.
och kolla sannes bilder forresten!
I vilket fall, i Cairns, mina vanner, om en vecka eller tva, DA ska jag lagga upp massor av bilder och svara pa ALLA mejl. Eller i varje fall forsoka.
Idag ar jag aven sa dalig att jag inte hinner skriva en ordentlig blogg ens. Men en short version av laget ar: Vi anlande nyss fran en tredagars tur i kakadu national park och det var nagot av det fetaste an salange, det lovar jag!
Och imorgon bar det av i riktning alice springs skorpioner, bushflies och massa MASSA oken.
MItt hjarta alskar er alla, trots att jag ar lat.
och kolla sannes bilder forresten!
Hejda Acacia Hills, Hej Kakadu och Alice Springs
Heejsansa! Vi lever, tro det eller ej. Vi lamnade varan alskade mangofarm efter fem veckor av arbete, galenskap och karlek. Aven om min kropp skrek efter civilisation var det otroligt sorgligt och tararna var inte latta att halla tillbaka.
Vara planer nu ar att dra till Kakadu National Park imorgon och leva lite vildmarksliv, sova under stjarnorna, mata krokodiler, paddla kanot, hoppa i vattenfall... you name it. Det kommer bli saa fedt.
Det jobbiga just nu ar att regnperioden narmar sig med stormsteg och ALLT ar blott och fuktigt. Och nar det regnar sa regnar det inte i svensk mening som sma droppar som mjukt faller i ditt har. Regnet har ar ungefar som om nagon star uppe i himlen och haller en gigantisk hink vatten over dig. Utan overdrift..
Saa, vi vill ha torka och oken istallet. Sa darfor hittade Jag Sanne och tva skona tyskor, Steffi och Maren en annu skonare musik- och filmsnubbe (som pastar sig vara lokalkandis... vilket vi inte ar helt overtygade om an) som ska kora sig sjalv och sina instrument och sin filmkamera ner till Alice Springs pa lordag morgon. Sa vi tankte att vi joinar snubben och tar oss genom halva Australien for 90 dollar (ca 650 sek) var. Sa hejda regn och myggor och tjena torka och 45 gradig varme. POOOPPS.
Det basta av allt ar att vi ska kora samma vag som vara kara skandinaviska vanner, vara finnar, danskar (!!!!!!) och ljuva sma svenskar. Och allihop kommer sakerligen motas upp i Cairns. I LOVE LIFE.
Maste for ovrigt tacka alla som mindes min fodelsedag! det varmde djupt, det lovar jag! Aven om min fodelsedag har nere blev alldeles underbar ocksa sa ar ni darhemma snappet mer betydelsefulla.
Och atererigen, snalla alla mina sota alsklingar, internet har ar svindyrt sa svarar jag inte pa era mejl sa ar det verkligen inte som jag dissar er. Jag hinnner bara inte svara pa dem. Det blir battre nar jag kommit tillbaka till civilisationen. Jag lovar. Men darfor satsar jag pa ett stadigt blogginlagg och ett: JAG SAKNAR ER SA IN I HELVETE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Bilder finns pa facebook: http://www.facebook.com/album.php?aid=29266&l=f69e2&id=717721884 och kolla Sannes blogg for bilder som ar annuuuu fetare!
VI hors efter oknen mina alskade alklingar!
Vara planer nu ar att dra till Kakadu National Park imorgon och leva lite vildmarksliv, sova under stjarnorna, mata krokodiler, paddla kanot, hoppa i vattenfall... you name it. Det kommer bli saa fedt.
Det jobbiga just nu ar att regnperioden narmar sig med stormsteg och ALLT ar blott och fuktigt. Och nar det regnar sa regnar det inte i svensk mening som sma droppar som mjukt faller i ditt har. Regnet har ar ungefar som om nagon star uppe i himlen och haller en gigantisk hink vatten over dig. Utan overdrift..
Saa, vi vill ha torka och oken istallet. Sa darfor hittade Jag Sanne och tva skona tyskor, Steffi och Maren en annu skonare musik- och filmsnubbe (som pastar sig vara lokalkandis... vilket vi inte ar helt overtygade om an) som ska kora sig sjalv och sina instrument och sin filmkamera ner till Alice Springs pa lordag morgon. Sa vi tankte att vi joinar snubben och tar oss genom halva Australien for 90 dollar (ca 650 sek) var. Sa hejda regn och myggor och tjena torka och 45 gradig varme. POOOPPS.
Det basta av allt ar att vi ska kora samma vag som vara kara skandinaviska vanner, vara finnar, danskar (!!!!!!) och ljuva sma svenskar. Och allihop kommer sakerligen motas upp i Cairns. I LOVE LIFE.
Maste for ovrigt tacka alla som mindes min fodelsedag! det varmde djupt, det lovar jag! Aven om min fodelsedag har nere blev alldeles underbar ocksa sa ar ni darhemma snappet mer betydelsefulla.
Och atererigen, snalla alla mina sota alsklingar, internet har ar svindyrt sa svarar jag inte pa era mejl sa ar det verkligen inte som jag dissar er. Jag hinnner bara inte svara pa dem. Det blir battre nar jag kommit tillbaka till civilisationen. Jag lovar. Men darfor satsar jag pa ett stadigt blogginlagg och ett: JAG SAKNAR ER SA IN I HELVETE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Bilder finns pa facebook: http://www.facebook.com/album.php?aid=29266&l=f69e2&id=717721884 och kolla Sannes blogg for bilder som ar annuuuu fetare!
VI hors efter oknen mina alskade alklingar!
Uppdateringar fran slemhog nr 2
jahapp.. Fjarde veckan pa Acacia Hills och min hjarna har mer och mer borjat anta formen, smaken och konsistensen av en riktigt ljuv, sot och solmogen mango... man blir langsamt men sakert galen darute. Kanslan av att verkligen inte ha nagot att gora far en att tanka och handla heeelt sinnesjukt.
Kanslan av att inte kunna gora vad man vill, ringa vem man vill och framforallt ATA vad man vill gor dig helt galen. Jag kan vakna upp pa natten och vara desperat sugen pa ett flottigt McDonalds-meal... sa deesperat att jag skulle kunna doda for det. Just bara for att jag INTE kan fa ta tag pa det, hur mycket jag an vill. Men daremot skulle jag kunna be min kare och nufunne finske van Henri ga ut och skjuta en gas pa mangofaltet och be honom laga till naogot riktigt mumsigt. Eller gora mig en smaskig mango-smoothie i var mixer som vi sa vackert delat pa.
Man far konstiga obsessions... som jordnotssmor. Jag hade latt kunnat ata en hel burk jordnotssmor. Utan problem:) Jag hade latt kunnat ata vad som helst. jag ar lite smakand som mat-pornot ute pa Acacia Hills. Kylskapet ar min basta van och mitt livs karlek. Maren, en ytterst trevlig liten tyska papekade sa fint att;; "Kristina...everytime I see you you're at the fridge. Why?"
Vi jobbar alltsa som mangopackare i Australien; Vi jobbar nu cirka 8-9 timmar om dagen i ett skjul och packar mango (cirka 500 frukter i timmen passerar vara hander) at var kara chef, agaren av hela Acacia Hills, Anne. Tank britt, tank tant ca 60, tank lokringar size XXL och tank knallrott/rosa lappstift och du har varan ljuva slavdrivare. Hon ar en perfekt blandning mellan haxan Ursula i Lilla Sjojungfrun och Cruella DeVil. Vi har dessutom noterat att fargen pa hennes lappstift ar en indiktation pa vilket humor hon ar: ar det at det mer ljusa, mjuktosa hallet ar det lugnt, fritt fram att maska och sjunga o dansa till musiken (En HEL box med Beatles-album; Paradise or what?) Hon alskar dig anda. Men daremot, ar fargen at det morkare och rodare hallet da far man fanimej halla sig i skinnet. Sta tyst och rakt och packa sa att fingrarna bloder, annars berattar hon mer an garna for dig med sin genombrittiska accent hur vardelos du ar.
Jag alskar min chef.
Men jag kan allt om fruktpackning i alla fall. Saa, nar jag atervander forvantar jag mig att fa ta over fruktavdelningen pa Coop Extra. (Som jag for ovrigt saknar otroligt mycket nar man jamfor med det har...)
Men jag alskar (betoning pa ordet) verkligen mina arbetskamrater. De ar mer an underbara. Det gor ont att tanka att vi maste skiljas fran de flesta av dem inom tva veckor. Mina svenskar. Mina danskar. Mina finnar... Min kines. MINA TYSKAR. Fan, det ar det varsta med backpackerlivet. man maste lamna alla hela tiden. usch.
vadret haruppe ar inte sa soligt langre. Regnperioden har sjalvfallet kommit mycket tidigare an vanligt och regnet faller som pa bestallning varenda dag och myggorna alskar dig med hela sina blodiga sma hjartan. Liiiite jobbigt, faktiskt...
Jag saknar alla alla allaaaa darhemma. Snalla tro inte att jag glomt er eller nagot, det ar bara sa dyrt med internet haruppe och det ar sa manga som skriver. Jag saknar er och tanker pa er helt otroligt mycket. Glom inte mig!
Bilder skulle kommit upp, men tekniken ar underutvecklad har tyvarr sa kanske nasta vecka... eller nasta. Eller ja, nan gang.
Kanslan av att inte kunna gora vad man vill, ringa vem man vill och framforallt ATA vad man vill gor dig helt galen. Jag kan vakna upp pa natten och vara desperat sugen pa ett flottigt McDonalds-meal... sa deesperat att jag skulle kunna doda for det. Just bara for att jag INTE kan fa ta tag pa det, hur mycket jag an vill. Men daremot skulle jag kunna be min kare och nufunne finske van Henri ga ut och skjuta en gas pa mangofaltet och be honom laga till naogot riktigt mumsigt. Eller gora mig en smaskig mango-smoothie i var mixer som vi sa vackert delat pa.
Man far konstiga obsessions... som jordnotssmor. Jag hade latt kunnat ata en hel burk jordnotssmor. Utan problem:) Jag hade latt kunnat ata vad som helst. jag ar lite smakand som mat-pornot ute pa Acacia Hills. Kylskapet ar min basta van och mitt livs karlek. Maren, en ytterst trevlig liten tyska papekade sa fint att;; "Kristina...everytime I see you you're at the fridge. Why?"
Vi jobbar alltsa som mangopackare i Australien; Vi jobbar nu cirka 8-9 timmar om dagen i ett skjul och packar mango (cirka 500 frukter i timmen passerar vara hander) at var kara chef, agaren av hela Acacia Hills, Anne. Tank britt, tank tant ca 60, tank lokringar size XXL och tank knallrott/rosa lappstift och du har varan ljuva slavdrivare. Hon ar en perfekt blandning mellan haxan Ursula i Lilla Sjojungfrun och Cruella DeVil. Vi har dessutom noterat att fargen pa hennes lappstift ar en indiktation pa vilket humor hon ar: ar det at det mer ljusa, mjuktosa hallet ar det lugnt, fritt fram att maska och sjunga o dansa till musiken (En HEL box med Beatles-album; Paradise or what?) Hon alskar dig anda. Men daremot, ar fargen at det morkare och rodare hallet da far man fanimej halla sig i skinnet. Sta tyst och rakt och packa sa att fingrarna bloder, annars berattar hon mer an garna for dig med sin genombrittiska accent hur vardelos du ar.
Jag alskar min chef.
Men jag kan allt om fruktpackning i alla fall. Saa, nar jag atervander forvantar jag mig att fa ta over fruktavdelningen pa Coop Extra. (Som jag for ovrigt saknar otroligt mycket nar man jamfor med det har...)
Men jag alskar (betoning pa ordet) verkligen mina arbetskamrater. De ar mer an underbara. Det gor ont att tanka att vi maste skiljas fran de flesta av dem inom tva veckor. Mina svenskar. Mina danskar. Mina finnar... Min kines. MINA TYSKAR. Fan, det ar det varsta med backpackerlivet. man maste lamna alla hela tiden. usch.
vadret haruppe ar inte sa soligt langre. Regnperioden har sjalvfallet kommit mycket tidigare an vanligt och regnet faller som pa bestallning varenda dag och myggorna alskar dig med hela sina blodiga sma hjartan. Liiiite jobbigt, faktiskt...
Jag saknar alla alla allaaaa darhemma. Snalla tro inte att jag glomt er eller nagot, det ar bara sa dyrt med internet haruppe och det ar sa manga som skriver. Jag saknar er och tanker pa er helt otroligt mycket. Glom inte mig!
Bilder skulle kommit upp, men tekniken ar underutvecklad har tyvarr sa kanske nasta vecka... eller nasta. Eller ja, nan gang.