Vid egna datorn pa lyxhotellet
Det verkar som om jag kan uppdatera min blogg harifran helt obehindrat.. Jag menar, man horde om ju om Carl Bildt som fatt sin blogg sparrad av den kinesiska regeringen. Kanske har de inte hittat mig i interneetrymden an. Eller sa ar jag kanske inte lika inflytelserik. Vet inte rikitgt.
I vilket fall, sahar ligger det till: Vi har som sagt betalt for tre veckors lyxboende. Vi befinner oss nu i Xi'an - ett nattag soder om Beijing. Vi bor pa det poshigaste hotellet hittills och vi har egen dator, samt obegransad internetanvanding pa rummen. Nagot liknande har jag faktiskt aldrig varit med om.
Dagen har spenderats med en rundvandring i denna vackra och varma lilla stad, samt med en del kulinariska upplevelser i form av mat mer at det muslimska hallet (mer brod och kebab. mer lamm och biff, mindre grisskott) och jag ar som vanligt proppmatt.
Xi'an ar for ovrigt ett av Kinas storsta muslimska omrade vilket marks tydligt pa folk som nu plotsligt gar runt i lite mer slojliknande kreationer och man ser lite arabiska bokstaver lite overallt och man hor de typiska boneutropen fran moskeerna. Lite konstig kansla i ett land dar man vantar sig att drukna i buddhisttempel.
Kina har varldens trevligaste befolkning. Ett starkt pastende fran min sida, men jag tror jag kan sta for det. I gar nar vi vantade pa taget till Xi'an pa en kaotisk fullsmockad station borjade plotsligt en kinesisk kvinna prata med mig. Fraga vad jag hette och var jag kom ifran. Misstanksam och svensk som man ar borjade man ju sjalvklart fundera pa vad hon hade i baktanke. Ville hon salja nagot? Stjala min uppmarksamhet fran hennes tjuvkompanjon som tankte ga barsarkagang i min vaska?
Efter ett tag fragade hon ifall jag lart mig nagon kinesiska och jag svarade med ett blygt.. Ni Hao.. Vilket betyder ungefar: Hej
Fem minuter senare hade hon paborjat en gratis intensivkurs i kinesiska och lyckades pranta in diverse ord och fraser samt anvandbara tips om hur man lattare lar sig spraket. Under cirka en halvtimmes tid hade denna energiska kvinna lyckats engagera bade mig och i princip alla runtomkring i detta pedagogiska upptag.. Endast pa grund av att hon var trevlig och tyckte det var roligt att prata med mig. Och nar taget gick var hon i sin kupe och jag i min. Trevligt att traffas, men vi ses aldrig igen, liksom.
Folk over lag ar otroligt hjalpsamma och pratglada (aven om manga inte forstar ett ord engelska, sa har de uppfunnit kroppsspraket) och fragar du en random kines pa gatan om vagen till ett stalle star dar ofta plotsligt tio personer som engarerar sig och tjattrar pa om vilket hall man bor ga. De ar helt underbara. Ni bor ocksa lasa om Tildas hjalpsamme livvakt pa hennes resedagbok (MathildaBrandin - ett ord)
Sa, ar ni inte riktigt oversnalla mot mig och skriver karleksfulla mejloch sms och dylikt samt berattar hur extremt mycket ni saknar mig... sa finns det en viss risk att jag stannar har. En liten i alla fall:)
En lat har plotsligt fastnat i min hjarna:
Res med mig Stina
i en roddbat till Kina
I vilket fall, sahar ligger det till: Vi har som sagt betalt for tre veckors lyxboende. Vi befinner oss nu i Xi'an - ett nattag soder om Beijing. Vi bor pa det poshigaste hotellet hittills och vi har egen dator, samt obegransad internetanvanding pa rummen. Nagot liknande har jag faktiskt aldrig varit med om.
Dagen har spenderats med en rundvandring i denna vackra och varma lilla stad, samt med en del kulinariska upplevelser i form av mat mer at det muslimska hallet (mer brod och kebab. mer lamm och biff, mindre grisskott) och jag ar som vanligt proppmatt.
Xi'an ar for ovrigt ett av Kinas storsta muslimska omrade vilket marks tydligt pa folk som nu plotsligt gar runt i lite mer slojliknande kreationer och man ser lite arabiska bokstaver lite overallt och man hor de typiska boneutropen fran moskeerna. Lite konstig kansla i ett land dar man vantar sig att drukna i buddhisttempel.
Kina har varldens trevligaste befolkning. Ett starkt pastende fran min sida, men jag tror jag kan sta for det. I gar nar vi vantade pa taget till Xi'an pa en kaotisk fullsmockad station borjade plotsligt en kinesisk kvinna prata med mig. Fraga vad jag hette och var jag kom ifran. Misstanksam och svensk som man ar borjade man ju sjalvklart fundera pa vad hon hade i baktanke. Ville hon salja nagot? Stjala min uppmarksamhet fran hennes tjuvkompanjon som tankte ga barsarkagang i min vaska?
Efter ett tag fragade hon ifall jag lart mig nagon kinesiska och jag svarade med ett blygt.. Ni Hao.. Vilket betyder ungefar: Hej
Fem minuter senare hade hon paborjat en gratis intensivkurs i kinesiska och lyckades pranta in diverse ord och fraser samt anvandbara tips om hur man lattare lar sig spraket. Under cirka en halvtimmes tid hade denna energiska kvinna lyckats engagera bade mig och i princip alla runtomkring i detta pedagogiska upptag.. Endast pa grund av att hon var trevlig och tyckte det var roligt att prata med mig. Och nar taget gick var hon i sin kupe och jag i min. Trevligt att traffas, men vi ses aldrig igen, liksom.
Folk over lag ar otroligt hjalpsamma och pratglada (aven om manga inte forstar ett ord engelska, sa har de uppfunnit kroppsspraket) och fragar du en random kines pa gatan om vagen till ett stalle star dar ofta plotsligt tio personer som engarerar sig och tjattrar pa om vilket hall man bor ga. De ar helt underbara. Ni bor ocksa lasa om Tildas hjalpsamme livvakt pa hennes resedagbok (MathildaBrandin - ett ord)
Sa, ar ni inte riktigt oversnalla mot mig och skriver karleksfulla mejloch sms och dylikt samt berattar hur extremt mycket ni saknar mig... sa finns det en viss risk att jag stannar har. En liten i alla fall:)
En lat har plotsligt fastnat i min hjarna:
Res med mig Stina
i en roddbat till Kina
Kommentarer
Postat av: Sanne
JAG SAKNAR DIG!!!!!!!!!! MASSA MASSA MASSA!
Trackback