Dagens i-landsproblem..
Usch, vad krävande det är att vara en ansvarstagande individ i en försnuskad värld.. Speciellt när man bor på fjärde våningen, lider av extrem att-vara-ensam-i-hissen-fobi och upptäcker att den stinkande soppåsen står kvar mitt på golvet och förpestar köket - när du själv står nere på gården med andan i halsen, ett ton böcker på axeln och diverse matpåsar i händerna och ska hinna med tåget som gick för fem minuter sen.. Uppuppupp för trapporna med raska fötter och nernerner med ännu mer speed. Och in i det stinkande soprummet och ut med spyan halvvägs uppe. Vad hände med den trevliga uppfinningen sopnedkastet.??
Eller när du ska va präktig att ta ner den jättestora påsen under köksbänken som är fylld med massa godsaker - allt det där man ska sortera - som mjölkpaket, konservburkar, plastförpackningar.. alltihop extremt osorterat. Och när du då kommer ner i det doftmässigt icke-tillfredställande soprummet upptäcker du hur förbannat kissnödig du är. När du står där -med benen sammanflätade och dubbelknutna helt oförmögen att tänka rationellt - mitt i stanken omringad femtifjorton olika behållare med olika etiketter och innehåll..
Det är då du saknar det extremt miljövådliga systemet på min gata i Dalby - där du rätt och slätt gick ut och köttade allt i soptunnan, organiskt, mjölkpaket som glödlampa, helt samvetslöst, och allt förpackat i en riktigt snäll och naturvänlig plastpåse. Det var tider det.