Längtan och lycka
Och innan någon hann säga FAAN va nice! hade jag rusat till datorn och köpt två biljetter. (releasedatum idag 29/7) En till mig och en till Ellen. Och dagens - och hela höstens - lycka är nu gjord.
Åh, min nerknarkade lilla gullegris, äntligen ska jag få se dig live. Om du nu kommer dit, vill säga.. Eller om du överhuvudtaget lever tills dess. Jag hoppas stenhårt iallafall... Och det är mer än värt att satsa 350 spänn på.
På tal om längtan och gullegrisar. I mars -10 kommer den äntligen.. Tim Burton, Johnny Depp och Helena Bonham-Carter mf.l återigen i en säkerligen lyckad sagofilm.. Alice in Wonderland. Det jobbiga är att jag troligen missar premiären eftersom jag nog befinner mig i Indien eller Bangladesh.. Något säger mig att dom inte är lika Tim Burton-galna som jag...
Anyway, hittade en sneakapeak på filmen på msn.se. Cheeeck it out:
http://video.msn.com/?mkt=sv-se&vid=f5683698-1a4c-4560-8aff-
2095c9acfa9b&from=SVSE_WOWTV&tab=m1193650393955
Telefonterror - min sämsta terror
Det finns inget läskigare än när någon (troligen) okänd människa ringer till en och verkar veta exakt vem man är, vad man gör och var man befinner sig. Och samtidigt driver en till vansinne genom att snacka massa skit..
För ett tag sedan var det någon som ringde och stönade i mitt telefonsvar (och nej, det var inget stön efter ett hårt träningspass eller så..) sen var det någon "Achmed" som ringde och berättade att han minsann älskade mig (killen visste mitt namn) och han dessutom insisterade när jag berättade att det faktiskt är ganska omöjligt med tanke på att jag inte hade en blekaste aning om vem han var..
Och nu senast ringer nån jävla gök och påstår att han är frisör och klipper folk öööverallt (typ Malmö, Lund, Göteborg, Stockholm.. och Småland) och undrar ifall jag vill ha en gratis klippning. Och även han (eller iallafall de skrattande rösterna i bakgrunden) verkar veta exakt vem jag är. Inget random utvalt telenummer, alltså.
Jag säger bara SLUUUUUUTAAA, jag har faktiskt ont i magen. Det är synd om mig. Och jag må ha ett välutevcklat sinne för humor, men jag ser inte något som helst lustigt i det här. RIGHT?!
Nyponrosen är lite vissen
När jag kommer in möts jag av något av det hunkigare jag sett. En vältränad gestalt iklädd en blå skjorta och vita byxor, allt garnerat med ett stenhårt handslag och ett vitt leende. Jag börjar titta runt och i mitt stille sinne undra var fan surgubben har gömt sig. Men när snubben säger åt mig att sitta ner varpå han ingående och engagerat börjar ställa frågor angående mina krämpor börjar det ändå sakta gå upp för mig... Killen är inte bara snygg, han är fan kung på sitt jobb också. Och inte gjorde det något att besöket innehöll en hel del fysiska undersökningar.. :)
Mitt hat mot Vårdcentralen gick upp i rök och jag lägger för tillfället all min energi på att försöka hitta ytterligare en sjukdom att behöva läkarbesök för. Tips någon?
I vilket fall, en miljon preparat mot diverse magbesvär senare sitter jag nu här (oftare ligger) och tycker synd om mig själv. Mamma, min husdoktor - expert på magont, säger att Nyponsoppa är det man ska dricka. Och ungefär det enda jag överhuvudtaget kan få i mig. Så därför har vi nu ett kylskåp sprängfyllt med just nyponsoppa.
Och efter en snabb kalkyl: En kvinna i mitt läge behöver ca 2000 kalorier om dan... Och det motsvarar drygt 4 liter nyponsoppa. Jag kommer blir ett nypon innan det här är över..
ÅÅÅÅ, jag längtar till slutet av augusti! Jag vill ha action i livet. Nununuuuu!
Jag läste dagbok..
Har legat här hemma i sängen hela dagen. Magen säger: Sluta Stina. Vila? Nåt du hört talas om? Kanske? Och jag säger som vanligt F YOU!! Jag har inte tid!
Men magen vann ändå.. Och för att ha nåt att göra så läste jag igenom min resedagbok från vår senaste resa där jag fann många saker jag nästan redan glömt. Jag måste verkligen berömma mig själv för mitt flitiga skrivande.. Denna intensiva resa är svår att hålla hel i minnet. Här är några smakprov på mina utsvävande funderingar och tankar:
Första dagen på tåget på fyradagarsresan mellan Moskva och Irkutsk, aningen hoppfull:
"Det är lite sjukt faktiskt. Jag åker verkligen på den transibiriska järnvägen. Det är vi tre, massa tjocka rödögda ryssar, massa vodka och brunblommiga mormorsgradiner. Väggarna är bruna parkett-style á 60-talet. Filtarna är nog varken från detta eller förra decenniet. Vi har inget vatten på den trånga lilla "toan" som spolas ut genom ett hål på marken...
På detta tåg, i denna trånga kupé, på en 80-brits ska jag häng ai fyra dygn. Har någon inte lyckats klättra i taket än kan jag bli den första. men detta är så surrealistiskt. Jag gör det verkligen, det är inte längre något jag bara pratar om. Det är denna resas första fan-jag-vill-stoppa-tiden-och-spara-den-moment. Big time!"
Sista dagen på tåget, inte riktigt lika entusiastisk:
"Sista dagen på marathonresan. Ganska bra terapi, men snart får jag spel! HJärnan dammar igen och tankarna far ut i form av svett och sjuka drömmar som dunkar på i samma takt som den ojämna rälsen. Ka-ka-dunk-KA-KA-DUNK. Av någon anledning höjs temperaturen tusen grader nattetid. Man liksom ser luften vibrera i korridorerna. För att inte tala om panikångesten på den smala jävla britsen när syrehalten sjunker och graderna stiger. Nu vill jag mest ut..."
Angående rysk "musik":
"I radion spelar de musik som låter exakt som Hipp-Hipps ryssparodi, med hockeyfrilla och guldjackor.. Låter precis likadant, men det roliga i kråksången är väl faktumet att det inte är parodi..."
Någonstans på rälsen, i någon tidszon, fan vet vilken:
"Jag är ruskigt förvirrad angående tiden. Aldrig nånsin har jag varit så lost bland klockslag, datum och veckodagar.. Månaden är troligen april och året..är jag nog ganska säker på att det fortfarande är 2009.."
Angående min positiva uppfattning av mongoler:
"Mongolerna verkar va snyggare än jag trodde. Och luktar godare. Och de är faktiskt till och med vänliga...
Min tolkning av söta små hermafroditerna till mongol-barn. Tjejkläder, penis och avhuggen hästhov. De är så söta
Och ja, denna resa var inte enbart till godo.. Den förde mig in på heelt fel spår i livet..
Grattis Kristina
Alla andras namn har såna där coola betydelser typ Mattias "guds gåva", Lina - "den kraftfulla", Magdalena - "den upphöjda", Gabriel - "stridsängel" Emma - "hög och väldig"... and whatsoever.
Mitt exklusiva namn ska betyda "den kristna" (hittade även betydelsen "den smorda"..hum?), vilket är otroligt passande eftersom jag igår fick ett brev i lådan från Dalby församling, med en bekräftelse på mitt utträdde ur kyrkan samt en del påminnelser om vad jag går miste om, typ kyrkobröllop och kyrkobegravning (don't matter, I'm immortal) och jag får inte rösta i kyrkovalet (FAN!) Allt med en dyster underskrift av min gamla konfirmationspräst. (Förlåt Per, jag var ung och visste inte var jag hade mig själv...Ey?) De bfogade också en liten enkät där de ville veta varför jag utträtt.. Var det för att kyrkoavgiften var för dyr? Att det inte stämde överrens med min tro? Några negativa erfarenheter? Nåt måste det väl va... Eller?
PÅ tal om kyrka, inte för att jag kanske tänkte konvertera till en ny religion utan hålla mig mer till mina evolutionära principer.. Så har jag dock förälskat mig i en buddistisk symbol. En tjock liten kille, the fat buddah, som står lite för en hakuna-matata-filosofi. Har du en avbild v honom (vilket jag köpte mig en i Kina) ska du gnugga honom på hans tjocka mage varje morgon och dina bekymmer ska plötsligt kännas mycket mindre betungande. Han är skön som fan, och han ingår i mina framtida tatueringsplaner. Var när och hur? Förslag, någon??
Lite smått osexig kanske, men han står för det jag vill tro på.
No worries, mate!
Superstition i taxin
-Men vem faaaen tror han att han är liksom? Som om jag skulle ringt honom? Lite stolthet får man väl ha? Eller...?
Plötsligt frågade taxichauffören mig vilken datum och månad jag var född. 13e nov, why? Och då började hon:
"13..1+3..Hmm. 11.. Dubbel.. Jaa, då ska vi se..Precis vad jag anade. Du snackar mycket, låtsas vara oberörd och hård. Men egentligen är du väldigt känslig. Du är en känslomänniska. Jag kan se dig lugn som ett stilla hav på ytan, men med en känslömässigt kaos inombords. Du behöver någon att dela det med. Tvåsamhet är din grej. Du är väldigt selektiv med dina vänner. Du har många vänner men inte många känner dig på djupet. Ingen kommer dig in på livet om du verkligen inte bestämt dig för det. Du är perfektionist. Allt du ger dig in på måste fullföljas in i minsta detalj. Du är väldigt logisk, Tar du reda på något, måste du veta allt. Du vill ha kontroll, du är ledartypen. Vill klara dig själv och blir arg när andra försöker bestämma över dig och vägleda dig i den riktning du inte själv vill... Du älskar att resa, se världen. Du är en äventyrare. Om du blir hindrad ifrån att ta dig dit du vill blir du deprimerad, arg. Och du känner dig instängd och mår dåligt.."
En kvart senare hade kvinnan redogjort om hela min personlighet och försökt påpeka att jag nog försökte göra mig lite tuffare än jag är... och jag bara satt och gapade. Hon vände sig sedan mot Ellen och berättade allt om vad hennes födelsedatum 5e juli hade att säga om henne. Efter det satt vi båda där som två fågelholkar,,
"Hur..eh.. gjorde du det där?"
Hon förklarade att hon inte alls var någon synsk spåkärring utan att hon under fyra års tid studerat numerologi och hon påstod att det aldrig slog fel och att folk alltid kände igen sig. Visserligen kom hon med påståenden som verkligen inte överensstämde .. och av alla de egenskaper hon räknade upp är det ju alltid några som alla människor kan känna igen sig i.. Men ändå. Antingen funkar skitsnacket eller så var tanten övernaturlig. En lite smått läskig upplevelse för en person som bestämt sig för att inte tro på det icke-logiska. Isch.
Superdeff
Och jag har aldrig känt mig så lätt i hela mitt liv.
Schtekt lammkött
Gårdagskvällen spenderades först hos Annica på Värnhem varpå jag, Sara och Johanna tog oss ut till självaste Falsterbo och blandade oss med sociteten och kändisarna som hänger på Falsterbo Horse Show. Där kunde jag återigen ganska säkert konstatera att stekighet, backslick och rika pappas bortskämde son inte är min grej.
Och inte heller är småpojkarna i "Partytältet" med 18årsgräns min bästa kopp te (fast undrar ifall 40-plussarna på Strandbaden hade varit mycket bättre) och jag och Sara funderade helt seriöst på att ta med rullatorerna när vi går ut nästa gång...
Men.. som vanligt hade vi sjukt kul och kvällens ena höjdpunkt var lätt studsmattan hos den någon ute i Falsterbo som vi förfestade hos i tio minuter. Kort men intensivt. Och tack för studset!
Lägenhetsjakten är fortfarande ganska fruktlös. Några tips????????? Mejla pronto.
Kalas är min bästa aktivitet
-You ever heading this way agian?
Jag läste frågan om och om igen. Kommer jag åka dit igen? Verkligen på heder om samvete? En semester-trip ner skulle kanske bara ge mig den där fy-fan-vad-jag-passar-mycket-bättre-där-ångesten tillbaka.. Som jag nyligen äntligen lyckats förtränga.. och accepterat mina medfödda svenska gener. De är ändå helt okej. Faktiskt. Men sen när två av mina allra bästa vänner ganska tydligt, bestämt och uppenbart deklararade häromdan att de tänker flyga tillbaka ner och stanna minst ett år på sina once-in-a-liftetime Working Holiday VIsum och hänga med sina aussie-hunks - då brast det. Fy fan vad jag ska tillbaka. Och gifta mig med en aussie och bli surfinstruktör eller krokodiljägare. Det är vad jag ska göra!! Sådeså.
Fast.. tills dess funkar det bra härhemma. De e nice. Speciellt som när man typ som igår blev bjuden på det grymmaste Barnkalaset i Vuxen Tappning (t.ex med punschglas istället för saftglas) där allt var föreberett med tipsrunda (dock med sabotage. Skitungar), stafett och magiska blommor i bålen.. Underbart, alldeles underbart. Tack så mycket mina grymma Ståhl-sisters!
Smultronmuffins med färskost-icing och godis. Jag kan inte annat än älska er..
Nu ska jag sova - ligger ungefär två veckor minus i sömn.
En misfit i solidaritetsröreslen
Men det jag vet är att det ska alltså gå ut på att jobba för rättvisa.. fair play... Alla ska vi få vår chans att säga vad vi vill ha sagt och göra vad vi vill ha gjort , liksom. Oavsett om vi skitstövlar här i väst minst sagt underminderar chanserna för alla de miljarder som ligger i ett oförtjänt underläge...
Jag träffade en människa - vem ointressant - som jag öppnnade mig för och la fram mina planer.. varpå personen sneglade på mig, granskade mitt utseende från topp till tå.
Du? Jaha.. "okej". Det syns inte på dig att du är sån.
Jag är inte sån? Sån, vad? Jag går inte klädd i palestinasjal, trasiga kläder och är med i Ung Vänster? Jag sminkar ju mig och klär mig "mainstream"? Jag festar ju på andra ställen än Möllan och Smålands nation ibland? Jag har ju många vänner med högerpolitiska åsikter? (Alltså är de ju bara ett gäng fullfjädrade egon..) Jag skriker inte och jag kastar inte gatsenar. Och inte har jag en enda dreadlock.. Men ändå kan jag vara solidarisk och bry mig om andra än mig själv och mina överkonsumerande vänner? Hur faan går det ihop??!
Ja, inte 17 vet jag.. Men det gör det. Och så är det. Punkt. Och utropstecken.
Sushi ikväll. Första gången sen Japan.. Ska bli spännande och se ifall Ikizukuris eller Zen's sushi fortfarande är lika smaskig..
MIn älsklings Chirashi (typ sushi fast på risbädd istället för i bitar) jag betalade en mindre förmögenhet för i Tokyo. Men den var värd vertenda yen.. <3
Nån som har lägenhet till oss???????????
Okej, NU ska jag börja
Men det har hänt så mycket, liksom. Being a busy woman is a hard life. Jag fick ett spontant inneboende under en veckas tid av min finske bekant Henri. Jag blev förvisad till den alldeles för korta soffan i vardagsrummet. Fem nätter med benen i 45 graders vinkel uppåt. Med strålande sol rakt i plytet från cirka kl 5.30 varje morgon och med en sjal virad runt huvudet för att stänga ut så mycket som möjligt av den vackra solen som tvunget skulle titta fram väldigt intensivt just dessa dagar. Henris besök gjorde mig alltså också till turistguide på heltid.. Och good luck att hitta aktiviteter till en stackars finne i detta aktivitetsbegränsade område under fem dagar..
Ehrm, Domkyrkan?.. Öresundbron? (JUST det, du åkte ju på den hit. heh) Turning Torso?! (What is that..?).. Eh what else..? Let me think, ehrm.. Nothing? Yeah, that's right. n o t h i n g!!
Så vad blev det? Äta massa "svensk mat" (typ jordgubbar med mjölk, flädersaft, sillamackor och nubbe och.. Henris första falafel) och sjävklart... göra det vi alla är duktiga på här - dricka alkohol. Varpå jag utvecklade en massiv huvudvärk och ett oförklarligt illamående mitt måttliga intag till trots... Tänk att några glas vin kan få mig att känna såhär när man bara för nåt år sedan kunde vara tre småtjejer på en flaska Ruschky-Jeltsin-Svetlana-Whatever-Vodka och dra ett stenhårt simpass dagen efter utan besvär. Det är såhär det blir när man bli gammal och otränad..?
Sorry Coop, jag var lite otrogen. Ska aldrig upprepas, promise.
Henri, Sara och falafel x 2. Voila!
Vart ska man då gå ut när man har fint besök? KÅBE såklart
Ett massivt lägenhets-sökande pågår nu från min och min blivande sambos sida.. Så, är det någon som har en lägenhet på lur som söker två seriösa kvinnor i sina bästa år att betala hyran , så FFS HÖR AV DIG!!!!!!!!!!!!!!1111!!!1111