Bodies
Alltså, jag blev lite sådär tagen på sängen. En trevlig herre med oemotståndliga ögon undrade för ett tag sen ifall jag ville hänga med på utställningen Bodies i Köpenhamn... Och jaa, visst ville jag det. Inte för jag visste vad det var, men man skulle ju i alla fall va i trevligt sällskap.
Men efter lite efterforskning insåg jag att jag skulle se en utställning om människokroppen med modeller gjorda av äkta människor. Riktiga muskler, hår, naglar, hjärtan och genitalier.. (tagna från kineser med för oss okänt öde. den moraliska biten kan ju ifrågasättas...) Men OMG. Det lät ju sinnesjukt. Och det var det.
Men så jääääkla häftigt.
Alltså, vi gick runt på ett museum proppfullt med likdelar. Med allt från svarta lungor från rökare (ofta jag ska stoppa fler cancer-pinnar i min mun framöver? NEJ), hjärnor med tumörer, hjärnor med stroke... PÅ RIKTIGT! Dessa delar hade verkligen varit en del av levande människor.
Jag gick igenom hela utställningen med en slags skräckblandad förtjusning.. Men ville se mer men ändå inte. Endast med ett svagt illamående. Ända tills vi kom in till rummet med varningstext som sa att känsliga personer bör hoppa över denna sektion. Men vafan, tänkte vi, vi är ju här... Väl inne ser vi att detta är rummet med foster. Vi pratar äkta, en gång levande foster påväg att bli till ett litet barn. Hur de hamnat här förtäljde inte historien.. Rykten om abortering på grund av missbildningar gick. Men ingen visste säkert.
I vilket fall fick man se foster i olika stadier; 12:e, 18:e, 19:e och 24:e veckan. Tanken slog oss hårt att man har möjlighet att göra abort i Sverige fram till 18:e graviditetsveckan.. Och när man såg varelsen i montern för detta skede undrar man ifall detta inte bör kallas barnamord..?
Jag gick ut från rummet som en nybliven abortmotståndare. I varje fall om det ska ske efter senast 10:e veckan.
Som sagt, den sista biten tog lite hårt.. Men resten är värd resan tid och den ynka biljetten för 120 danskar om man är student.
GÅ DIT FÖR HILVEDE!
Men efter lite efterforskning insåg jag att jag skulle se en utställning om människokroppen med modeller gjorda av äkta människor. Riktiga muskler, hår, naglar, hjärtan och genitalier.. (tagna från kineser med för oss okänt öde. den moraliska biten kan ju ifrågasättas...) Men OMG. Det lät ju sinnesjukt. Och det var det.
Men så jääääkla häftigt.
Alltså, vi gick runt på ett museum proppfullt med likdelar. Med allt från svarta lungor från rökare (ofta jag ska stoppa fler cancer-pinnar i min mun framöver? NEJ), hjärnor med tumörer, hjärnor med stroke... PÅ RIKTIGT! Dessa delar hade verkligen varit en del av levande människor.
Jag gick igenom hela utställningen med en slags skräckblandad förtjusning.. Men ville se mer men ändå inte. Endast med ett svagt illamående. Ända tills vi kom in till rummet med varningstext som sa att känsliga personer bör hoppa över denna sektion. Men vafan, tänkte vi, vi är ju här... Väl inne ser vi att detta är rummet med foster. Vi pratar äkta, en gång levande foster påväg att bli till ett litet barn. Hur de hamnat här förtäljde inte historien.. Rykten om abortering på grund av missbildningar gick. Men ingen visste säkert.
I vilket fall fick man se foster i olika stadier; 12:e, 18:e, 19:e och 24:e veckan. Tanken slog oss hårt att man har möjlighet att göra abort i Sverige fram till 18:e graviditetsveckan.. Och när man såg varelsen i montern för detta skede undrar man ifall detta inte bör kallas barnamord..?
Jag gick ut från rummet som en nybliven abortmotståndare. I varje fall om det ska ske efter senast 10:e veckan.
Som sagt, den sista biten tog lite hårt.. Men resten är värd resan tid och den ynka biljetten för 120 danskar om man är student.
GÅ DIT FÖR HILVEDE!
Kommentarer
Trackback