Invalidens klagan
Sängliggande betyder nu som alltid att man bör se mästerverket Moulin Rouge minst en gång, och det är självklart redan gjort. Slutar aldrig förvånas över att jag bokstavligen kan varenda ord och ton i denna film utantill och trots detta är jag alltid lika trollbunden. Det enda som skiljer sig från gång till gång är om man känner avundsjuka gentemot Satine och Christian när man själv är oklyckligt kär, eller om man bara njuter av att se dem känna samma sak som en själv om det nu är så att man själv fått magen invaderad av en fjärilssvärm... Jag njuter pretty much.
Usch och fy, jag vill upp och gå. Min annars så spralliga kropp förtvinar för fan här.. min enda motion är förtillfället den när jag lirkar mig ur sängen som en stelopererad 80-åring och hasar mig till köket eller toan. Skitkul, verkligen. Postbilen kom precis.. och jag får inte ens gå ut och hämta posten. Jag är alltså en invalidiserad och isolerad fånge i mitt eget hem. Och mitt enda sällskap är en konstant sovande hund och en dator.. Boooring.
JA, ni får ringa. Som sagt:)
Usch och fy, jag vill upp och gå. Min annars så spralliga kropp förtvinar för fan här.. min enda motion är förtillfället den när jag lirkar mig ur sängen som en stelopererad 80-åring och hasar mig till köket eller toan. Skitkul, verkligen. Postbilen kom precis.. och jag får inte ens gå ut och hämta posten. Jag är alltså en invalidiserad och isolerad fånge i mitt eget hem. Och mitt enda sällskap är en konstant sovande hund och en dator.. Boooring.
JA, ni får ringa. Som sagt:)
Kommentarer
Trackback